Blodgivning påverkar antalet vita blodkroppar i kroppen, men dessa förändringar är i regel tillfälliga och kortvariga. Här följer en genomgång av vad som vanligtvis händer i kroppen i samband med en blodgivning.
I samband med en blodgivning tas cirka 450–470 ml blod från givaren. Detta kan orsaka en tillfällig minskning av det totala antalet vita blodkroppar i den cirkulerande blodvolymen.
En av de mest märkbara förändringarna efter blodgivning är neutropeni, det vill säga en minskning av antalet neutrofiler – en typ av vit blodkropp som spelar en avgörande roll i kroppens försvar mot infektioner. Antalet neutrofiler kan sjunka med 20–30 % direkt efter donationen, men värdena återgår normalt till det normala inom några dagar.
Blodgivning kan även påverka lymfocyterna, inklusive T-celler och B-celler. En lätt minskning av antalet lymfocyter kan förekomma, men den brukar återhämta sig inom en vecka.
Benmärgen, som ansvarar för produktionen av blodkroppar, reagerar snabbt på den minskade blodvolymen och de lägre värdena. Produktionen av nya vita blodkroppar, inklusive neutrofiler och lymfocyter, ökar för att fylla på de uttömda förråden.
Trots de tillfälliga förändringarna i blodvärdena förblir immunsystemet fullt kompetent och funktionellt. Kroppens förmåga att bekämpa infektioner komprometteras i allmänhet inte av en engångsblodgivning.
Regelbunden blodgivning under en längre period kan leda till en gradvis minskning av antalet vita blodkroppar, men denna effekt är vanligtvis obetydlig och utgör ingen betydande hälsorisk.
Det är viktigt att komma ihåg att blodgivning är en säker och värdefull insats. De kortvariga förändringarna i antalet vita blodkroppar är övergående och ger inga bestående negativa effekter på givarens hälsa. Eftersom kroppen ständigt ersätter både blodvolym och blodkroppar kan de flesta friska vuxna donera blod flera gånger per år utan problem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online