Vad är skillnaden mellan esofagusvaricer och hemorrojder?

Esofagusvaricer och hemorrojder är båda utvidgade, svullna blodkärl, men de uppstår på helt olika ställen i kroppen och har därmed också olika orsaker, symtom och behandlingsmetoder. Esofagusvaricer sitter i matstrupen – röret som förbinder svalget med magsäcken – medan hemorrojder sitter i ändtarmen, den sista delen av tjocktarmen.

Orsaker

Esofagusvaricer

Esofagusvaricer orsakas av ett ökat tryck i matstrupens vener. Det vanligaste skälet är högt tryck i portalvenen, det stora blodkärlet som leder blod från tarmarna till levern. Vanliga bakomliggande faktorer är:

• Levercirros (skrumplever)
• Trombos i portalvenen
• Budd-Chiari-syndrom

Hemorrojder

Hemorrojder beror på ett ökat tryck i venerna i ändtarmen och analöppningen. Detta kan bland annat bero på:

• Förstoppning eller långvarig diarré
• Graviditet
• Övervikt
• Långvarigt stillasittande
• Hårt press vid avföring

Symtom

Esofagusvaricer

Esofagusvaricer ger ofta få eller inga symtom förrän de börjar blöda, vilket kan bli allvarligt. Vanliga tecken inkluderar:

• Smärta i övre delen av buken
• Illamående och kräkningar, ibland med blod
• Svart, tjärliknande avföring
• Svårigheter att svälja
• Synlig blödning från matstrupen

Hemorrojder

Hemorrojder ger oftast mer lokala och mindre farliga besvär, såsom:

• Smärta eller obehag runt analöppningen
• Ljusrodt blod i avföringen eller på toalettpappret
• Klåda och irritation
• Svullnad runt analöppningen
• Prolaps, det vill säga att hemorrojderna tränger ut ur ändtarmsöppningen

Behandling

Esofagusvaricer

Målet med behandlingen är att sänka trycket i matstrupens vener och förebygga blödning. Behandlingsalternativ omfattar:

• Läkemedel – exempelvis betablockerare som minskar trycket i portalvenen
• Endoskopisk behandling – exempelvis bandning av varicerna via gastroskopi
• Kirurgi – i vissa fall, exempelvis shuntoperation (TIPS)

Hemorrojder

Hemorrojder behandlas oftast framgångsrikt med enklare åtgärder:

• Livsstilsförändringar – fiberrik kost, rikligt med vätska och god toalettvana
• Läkemedel – salvor, stavar och smärtlindrande preparat
• Minimalinvasiva ingrepp – exempelvis gummibandligering eller sklerosering
• Kirurgi – vid återkommande eller svåra besvär

Prognos

Prognosen vid esofagusvaricer beror i hög grad på den underliggande orsaken, oftast leverns tillstånd. Blödande esofagusvaricer är ett akut tillstånd som kräver snabb vård. Hemorrojder har däremot i allmänhet en mycket god prognos och går oftast över med enkla behandlingar.

Förebyggande

Du kan minska risken för både esofagusvaricer och hemorrojder genom att:

• Äta en hälsosam kost rik på fibrer
• Hålla dig väl hydrerad
• Motionera regelbundet
• Undvika rökning
• Begränsa alkoholkonsumtionen – särskilt viktigt för att skydda levern

Sammanfattning

Även om esofagusvaricer och hemorrojder båda handlar om utvidgade vener, skiljer de sig markant åt. Esofagusvaricer är en potentiellt livshotande komplikation, främst kopplad till leversjukdom, medan hemorrojder är ett vanligt och oftast ofarligt besvär. Vid misstanke om blödning från matstrupen eller långvariga mag-tarmbesvär bör du alltid söka vård.