Vad bör man ta på gymnasiet för att bli hematolog?

• Engelska
• Matte (algebra, geometri, kalkyl)
• Vetenskap (biologi, kemi, fysik)
• Samhällskunskap

Rekommenderade kurser:

• Främmande språk
• Datavetenskap
• Hälsa
• Psykologi

På college kommer du att studera ett vetenskapsrelaterat område, som biologi, kemi eller fysik. Du kommer också att behöva ta kurser i matematik, statistik och engelska. Vissa högskolor erbjuder ett pre-med-spår som hjälper dig att förbereda dig för läkarutbildningen.

Här är en mer detaljerad lista över kurser du bör ta på gymnasiet och högskolan för att bli hematolog:

Högstadiet:

• Engelska:4 år
• Matte:4 år (algebra 1, algebra 2, geometri, trigonometri, kalkyl)
• Vetenskap:4 år (biologi, kemi, fysik)
• Samhällskunskap:3 år (världshistoria, amerikansk historia, regering)
• Främmande språk:2 år (rekommenderas)
• Datavetenskap:1 år (rekommenderas)
• Hälsa:1 år (rekommenderas)
• Psykologi:1 år (rekommenderas)

Högskola:

• Kandidatexamen i ett vetenskapsrelaterat område (biologi, kemi, fysik)
• Obligatoriska kurser (kan variera beroende på högskola):engelska, matematik, statistik, fysik, organisk kemi, biokemi, molekylärbiologi, genetik
• Tillval (kan variera beroende på högskola):anatomi, fysiologi, farmakologi, toxikologi, immunologi, mikrobiologi
• Medicinskola (4 år)
• Residency i hematologi (3-4 år)