Efter födseln upphör blodflödet genom navelsträngen, och navelartärerna tillsluts gradvis – en process som kallas oblitteration. De omvandlas till fasta, fibrösa strängar som får namnet de mediala navelbanden (ligamenta umbilicalia medialia).
De mediala navelbanden förbinder naveln med urinblåsans topp. De ligger i bukhinnans parietalblad på bukväggens insida, där de ofta kan ses som upphöjda veck, och utgör en viktig anatomisk landmärkesstruktur i underlivet.
Också navelvenen tillsluts efter födseln, men med ett viktigt undantag. Medan den del som ligger utanför levern omvandlas helt till bindväv, består den intrahepatiska delen – alltså den del som ligger inom levern – och blir kvar som en permanent bandliknande struktur.
Denna kvarvarande struktur kallas ligamentum teres hepatis, eller det runda leverbandet. Det ligger i den fria kanten av det sigdformade leverbandet (ligamentum falciforme) och sträcker sig från naveln till leverns vänsterlob. I vissa medicinska sammanhang kan detta kärl återöppnas och användas som infartsväg för katetrar, exempelvis hos nyfödda barn.
Sammanfattningsvis visar dessa förändringar hur kroppen effektivt anpassar cirkulationen efter födseln: strukturer som var livsnödvändiga under fosterlivet omvandlas till stabila bindvävsband som behåller sin anatomiska betydelse hela livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online