Vita blodkroppar, eller leukocyter, bildas i den röda benmärgen och utgör en central del av immunförsvaret. De delas in i två huvudgrupper: granulära leukocyter (med synliga granuler i cellstrukturen) och agranulära leukocyter (utan granuler). Totalt finns det fem olika typer av leukocyter, och var och en har en specifik funktion. Basofiler, eosinofiler och neutrofiler tillhör den granulära gruppen, medan lymfocyter och monocyter är agranulära. Leukocyternas uppgift är att bilda antikroppar och bekämpa infektioner genom fagocytos – en process där celler omsluter och bryter ner främmande partiklar.
Fagocytos är processen där leukocyter omsluter och förstör mikroorganismer samt rester från döda celler. Alla fem typer av leukocyter har någon form av fagocytisk uppgift, men endast två av dem arbetar med detta på heltid: neutrofilerna och monocyterna. Dessa två celltyper utgör kroppens aktivaste försvarslinje mot infektioner.
Den granulära gruppen består av basofiler, eosinofiler och neutrofiler. Alla tre deltar i fagocytosen, men var och en har dessutom en egen specialfunktion:
Basofiler frisätter histamin och är involverade i överkänslighetsreaktioner och allergier. Deras antal ökar bland annat vid vattkoppor.
Eosinofiler ökar vid allergiska reaktioner, exempelvis höfeber, samt vid parasitinfektioner.
Neutrofiler är de mest aktiva fagocyterna vid akuta bakteriella infektioner och reagerar omedelbart. De frisätter även antimikrobiella ämnen och är den vanligast förekommande typen av alla leukocyter.
Den agranulära gruppen omfattar monocyter och lymfocyter, vilka är särskilt aktiva vid leukemi och virusinfektioner. Lymfocyter ökar vid leukemi och körtelfeber (mononukleos) och producerar antikroppar. Monocyter ökar också vid vissa former av leukemi samt vid tuberkulos. De har ett långsammare fagocytiskt svar än neutrofilerna, men verkar under längre tid och i större antal. Monocyterna brukar beskrivas som kroppens "städningsstyrka", eftersom de fortsätter arbeta tills allt skadat material och alla cellrester har tagits bort.
Det är alltså neutrofilerna och monocyterna som utför de viktigaste fagocytiska funktionerna i kroppen. Neutrofiler är snabbverkande celler som framför allt riktar in sig på bakteriella infektioner och är de talrikaste av alla leukocyter. Monocyter svarar långsammare, men agerar i större antal för att "städa upp" skadade celler och vävnadsrester. Fagocytos är en livsviktig skyddsmekanism – utan leukocyternas förmåga till fagocytos skulle kroppen inte kunna försvara sig mot infektioner, vilket i slutändan skulle vara dödligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online