1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandling av HIT och DVT: vad du bör veta

```html

Heparininducerad trombocytopeni (HIT) och djup ventrombos (DVT) är två tillstånd som orsakar onormal blodproppsbildning. Beroende på var proppen sitter kan den ge upphov till smärta, svullnad och hudirritation. I värsta fall kan allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller stroke uppstå. Här går vi igenom skillnaderna mellan tillstånden, hur de behandlas och hur risken kan minskas.

Vad är HIT?

HIT orsakar ett lågt antal blodplättar (trombocytopeni) samtidigt som blodproppar bildas inuti blodkärlen. Tillståndet utvecklas hos patienter som behandlats med läkemedlet heparin, ett antikoagulerande medel som normalt används för att just förhindra blodproppar. Endast 1–5 procent av alla patienter som får heparin insjuknar i HIT, men tillståndet är allvarligt och kräver snabb behandling.

HIT behandlas oftast genom att det antikoagulerande läkemedlet byts ut mot ett alternativ, vilket gör att kroppens antal blodplättar gradvis återhämtar sig. Vissa alternativa läkemedel medför dock egna risker. Warfarin har exempelvis i sällsynta fall kopplats till kallbrand (gangrän).

Vad är DVT?

Djup ventrombos uppstår när en djup ven, oftast i benet, blir inflammerad och en blodprop bildas. Tillståndet är särskilt farligt eftersom proppen kan växa och kraftigt försämra blodflödet. En del av proppen kan också lossna och vandra med blodet till lungorna, där den orsakar en lungemboli – ett potentiellt livshotande tillstånd.

DVT behandlas med trombolysläkemedel som aktivt löser upp blodproppar. Blodförtunnande medel (antikoagulantia) förskrivs dessutom ofta under en längre tid för att förhindra att nya proppar bildas. Vid misstanke om DVT bör vård sökas omedelbart.

Så förebygger du blodproppar

DVT uppkommer oftast efter perioder av långvarig orörlighet, till exempel hos patienter som återhämtar sig efter en operation. Även rökare och gravida kvinnor löper förhöjd risk. Att hålla sig fysiskt aktiv, röra på benen vid längre sittande och undvika cancerframkallande ämnen som tobak kan minska risken avsevärt.

HIT kan däremot endast förebyggas genom att undvika heparin. Har du tidigare reagerat på heparin är det viktigt att informera din läkare, så att alternativa blodförtunnande preparat kan väljas vid framtida behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online