Cytoplasma och blodplasma – exempel på vilken typ av blandning?

Cytoplasma och blodplasma är båda exempel på en kolloid. En kolloid är en blandning där ett ämne (den så kallade dispergerade fasen) är fint fördelat i ett annat ämne (dispergeringsmediet). I en kolloid består den dispergerade fasen oftast av ett fast ämne eller en vätska, medan dispergeringsmediet vanligtvis är en gas eller en vätska.

Vad kännetecknar en kolloid?

Det som skiljer kolloider från vanliga lösningar är att partiklarna i den dispergerade fasen är större än molekyler men tillräckligt små för att inte sjunka till botten eller stiga upp. Partiklarna förblir alltså jämnt fördelade över tid, vilket ger blandningen dess stabila karaktär.

Exempel på kolloider

• Cytoplasma: Cellens cytoplasma är en kolloid där den dispergerade fasen utgörs av en blandning av proteiner, lipider, kolhydrater och andra molekyler, medan dispergeringsmediet är vatten.
• Blodplasma: Blodplasma är en kolloid där den dispergerade fasen består av proteiner, lipider, kolhydrater och andra molekyler, medan vatten fungerar som dispergeringsmedium.
• Mjölk: Mjölk är en kolloid där fettglobuler utgör den dispergerade fasen och vatten är dispergeringsmediet.
• Dimma: Dimma är en kolloid där små vattendroppar är den dispergerade fasen och luft är dispergeringsmediet.

Kolloider förekommer alltså både inom biologin, som i celler och blod, och i vardagen, som i matvaror och väderfenomen. Att förstå kolloiders struktur hjälper oss att förklara många naturliga processer, från hur celler fungerar till hur dimma bildas.