DVT, eller djup ventrombos, är ett medicinskt tillstånd där blodproppar bildas i de stora vener som ligger djupt inne i kroppen. Propparna drabbar oftast vener i lår och underben. Tillståndet kan ge smärta, svullnad och nedsatt blodflöde, och en blodpropp kan i värsta fall lossna och spridas till andra delar av kroppen. Vid allvarliga fall av DVT kan läkare rekommendera kirurgisk behandling.
En djup ventrombos kan orsaka rodnad, värme och ömhet i det drabbade benet. Smärtan förvärras ofta när personen står upp eller går. En emboli är en blodpropp som lösgör sig och färdas genom blodströmmen. Den kan fastna i exempelvis lungorna, hjärtat eller hjärnan, där ett akut medicinskt nödläge snabbt kan uppstå. Patienter med möjliga tecken på emboli – såsom andningssvårigheter, bröstsmärta eller medvetslöshet – behöver omedelbar vård.
Läkare kan behandla DVT med en kirurgisk procedur som kallas venös trombektomi. Vid ingreppet avlägsnar kirurgen blodproppen från patientens benven, alternativt används ett kirurgiskt instrument för att sönderdela proppen. Personer med kraftig bensmärta eller allvarlig venocklusion kan erbjudas denna typ av operation. Patienten kan få antikoagulerande läkemedel före operationen för att tunna ut blodet. Efter ingreppet används ofta kompressionsbandage eller kompressionsstrumpor för att minimera svullnaden.
En patient kan övervägas för venös trombektomi när andra behandlingsformer mot DVT inte har gett tillräcklig effekt. Även gravida kvinnor med djup ventrombos kan genomgå denna typ av operation. Personer över 65 år, individer med blödningsrubbningar samt personer med nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt eller högt blodtryck löper större risk att drabbas av komplikationer efter operationen. Möjliga komplikationer efter en venös trombektomi är stroke, lungemboli eller kraftig blödning.
Patienter med djup ventrombos kan behandlas med intravenösa antikoagulantia som heparin, eller orala antikoagulantia som warfarin, för att minska koagulationen i blodet och hindra befintliga proppar från att växa. Patienter som inte tål antikoagulerande läkemedel kan istället få ett filter inplanterat i vena cava – den stora hålvenen i buken – för att förhindra att embolier vandrar vidare till lungorna. Under en trombolysbehandling kan läkaren dessutom injicera proppupplösande medicin direkt i den drabbade djupa venen.
Personer med cancer och kvinnor som använder p-piller eller östrogenerapi har en ökad risk att drabbas av djup ventrombos. Resenärer som sitter stilla under lång tid löper större risk för blodproppsbildning i de djupa venerna än personer som reser sig och rör på sig regelbundet. Överviktiga personer, rökare och personer som ligger mycket till sängs har också förhöjd risk att utveckla DVT.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online