
En blodsjukdom drabbar blodet och de blodbildande vävnaderna i kroppen. Det omfattar anemier och cancerformer samt koagulationssjukdomar som hemofili. Symtomen på blodsjukdomar varierar ofta och kan vara vaga och ospecifika, vilket gör dem svåra att tolka. Enligt Merck Manuals Online Medical Library kan dock vissa grupper av symtom tyda på en möjlig blodsjukdom. Dessa symtom kan indikera ett av tre tillstånd: minskade blodkroppar, ökade blodkroppar eller en koagulationsrubbning.
Ett minskat antal röda blodkroppar, så kallad anemi, kan leda till trötthet, andnöd och allmän svaghet. Ett lågt antal vita blodkroppar, leukopeni, kan orsaka återkommande feber och infektioner eftersom immunförsvaret försvagas. Minskat antal blodplättar, trombocytopeni, gör att personen lättare blöder och får blåmärken, ofta utan tydlig orsak.
En ökning av någon av blodkroppstyperna kan göra att blodet förtjockas, vilket kan leda till andnöd och huvudvärk. Rubbningen kan också orsaka förvirring, yrsel och i vissa fall en ökad risk för blodproppar.
Koagulationsrubbningar kan antingen orsaka problem med otillräcklig koagulation eller onormal, överdriven koagulation. Otillräcklig koagulation kan visa sig som kraftiga blödningar och blåmärken, samt små röda eller lila prickar på huden, så kallade petekier. Onormal koagulation kan däremot ge upphov till varma och smärtsamma områden i benen, bröstsmärta och andnöd, vilket kan tyda på blodpropp.
Läkare börjar ofta med att göra tester för att utesluta andra sjukdomar som inte är blodrelaterade, till exempel endokrina (hormonella) sjukdomar, som kan ge liknande symtom. När andra sjukdomar uteslutits kan läkaren beställa ett blodprov som kallas blodstatus (CBC, complete blood count). En blodstatus kan visa oregelbundet formade blodkroppar, som vid sickelcellsanemi eller vissa cancerformer, samt minskade eller ökade nivåer av celler. Provtagningen kan också mäta mängden hemoglobin, de syrebärande proteinerna i de röda blodkropparna.
Utöver blodstatus kan läkare beställa koagulationstester för att avgöra om en koagulationsrubbning föreligger. Det finns även benmärgsundersökningar, som analyserar den vävnad som bildar vita och röda blodkroppar, och som kan ge värdefull information vid misstanke om allvarliga blodsjukdomar.
Känner du igen flera av dessa symtom hos dig själv bör du kontakta vården för en utredning. Tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online