En pulsoximeter är en medicinsk apparat som bedömer en persons andning genom att mäta syrehalten i blodet. Apparaten fästs oftast på ett finger, men kan även placeras på örat, foten eller andra ställen på kroppen där blodflödet kan mätas. Pulsoximetrar används både inom sjukvården och i hemmet, bland annat av personer med astma, KOL eller andra lungsjukdomar.
Syre transporteras i blodet bundet till hemoglobinmolekylerna i de röda blodkropparna. Blodets syremättnad anger hur stor andel av hemoglobinet som bär syre, jämfört med den maximala mängd det skulle kunna bära. Syremättnaden förkortas SpO2 och anges i procent.
En ung, frisk person bör normalt ha en syremättnad mellan 95 och 99 procent. Tänk dock på att värdena kan variera beroende på ålder, höjd över havet och om patienten får syrgasbehandling eller inte. Även vissa sjukdomstillstånd kan påverka de normala värdena, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid tolkning av resultatet.
Dagens oximetrar använder två ljusdioder (LED). Den ena dioden avger ett synligt rött ljus, medan den andra avger infrarött ljus som inte kan ses med blotta ögat. Genom att analysera hur dessa två våglängder absorberas kan apparaten bestämma blodets färg i artärerna, vilket i sin tur avslöjar syrenivåerna.
Eftersom vävnaderna i fingrarna påverkar ljusets absorption använder oximetern hjärtslagens puls för att isolera den arteriella blodets färg från övriga vävnader. Därav kommer också namnet pulsoximetri – mätningen kopplas till pulsen.
Eftersom en pulsoximeter är beroende av en signal för att fungera är det viktigt att pulsen är tillräckligt stark. Om pulsen är för svag kan apparaten ge opålitliga resultat eller inte fungera alls. Kalla händer och fötter är en vanlig orsak till svag puls, så det kan vara bra att värma upp händerna före mätningen. Vissa oximetrar visar även signalstyrkan, vilket är bra att kontrollera för att säkerställa att resultatet är tillförlitligt. Röriga omgivningar, nagellack och kallblodiga extremiteter kan också påverka mätningen negativt.
Kom ihåg att syrenivåerna inte berättar allt om en persons andning. Koldioxidnivåerna i blodet är exempelvis minst lika viktiga – en person kan få tillräckligt med syre men samtidigt inte bli av med tillräckligt mycket koldioxid, vilket kan vara farligt.
Som minimum bör därför även andningsfrekvensen registreras, och det ska alltid dokumenteras om patienten får syrgasbehandling eller inte. Vid symtom som andnöd, förvirring eller blåaktiga läppar bör alltid sjukvård kontaktas, oavsett vad pulsoximetern visar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online