Om din läkare bedömer att du löper risk att utveckla blodproppar kan hen rekommendera behandling med antikoagulantia. En blodpropp, även kallad trombos, uppstår när blodet stelnar eller "koagulerar" inne i ett blodkärl. Ett antikoagulerande läkemedel kan hjälpa till att minska risken att en blodpropp leder till ett livshotande tillstånd.
Antikoagulantia är läkemedel som förhindrar farlig koagulering i blodet. Enligt American Heart Association kan antikoagulantia inte bara förebygga att nya blodproppar bildas, utan även hindra en redan befintlig propp från att växa ytterligare.
Enligt U.S. National Library of Medicine talar man om en emboli när en blodpropp lossnar från hjärtat eller ett blodkärl och vandrar till en annan del av kroppen. En emboli kan vara livshotande, men antikoagulantia kan hjälpa till att hindra proppen från att växa och påverka blodflödet till vitala organ.
För att en blodpropp ska kunna växa och utvecklas krävs närvaron av tolv olika faktorer. Redan brist på en enda av dessa faktorer kan stoppa hela processen. Antikoagulantia verkar genom att förhindra bildningen av trombin – en av de tolv faktorerna och en av de allra viktigaste.
Heparin är en av de vanligaste formerna av antikoagulantia och används oftast vid livshotande blodproppsfall. Läkemedlet ges normalt genom injektion. Också orala antikoagulantia, exempelvis sådana som blockerar vitamin K (en nödvändig koagulationsfaktor), är vanliga blodproppshämmande preparat. Orala antikoagulantia förskrivs ofta till patienter med risk för lungemboli samt djup ventrombos (DVT).
Enligt Virginia Commonwealth University är så kallade direkta trombinhämmare (DTI) antikoagulantia som riktar sig direkt mot trombin. Dessa förskrivs både för att förebygga stroke och som behandling för patienter med venös tromboembolisk sjukdom.
Enligt American Stroke Association förskrivs antikoagulantia oftast till patienter som har drabbats av en stroke orsakad av en blodpropp som bildats i hjärtat (koronaremboli). Även patienter som lätt får blodproppar och de som lever med kärlblockeringar som inte kan åtgärdas kirurgiskt är kandidater för behandling med antikoagulantia.
Till skillnad från antikoagulantia, som verkar på koagulationsfaktorerna, hindrar trombocythämmande (antiplatelet) läkemedel blodplättarna från att klumpa ihop sig och bilda proppar. Enligt Internet Stroke Center klumpar blodplättarna ihop sig när de kommer i kontakt med plack (en följdsjukdom av kolesterol).
Trombocythämmande läkemedel som aspirin kan bromsa utvecklingen av en stroke och till och med förebygga att den inträffar över huvud taget. Tyvärr är patienter med historik av lever- eller njursjukdom inte lämpliga kandidater för trombocythämmare, eftersom läkemedlen har negativa effekter på dessa organ. Behandling med trombocythämmare rekommenderas inte heller för patienter med magsår, blödningssjukdomar, astma eller högt blodtryck.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online