Den moderna läkemedelsindustrin lanserar ständigt nya preparat, i takt med att medicinsk forskning förbättrar äldre läkemedel och finner nya sätt att bekämpa en lång rad sjukdomar. Innan nya läkemedel får användas måste de genomgå noggranna tester av amerikanska FDA, som avgör om de är säkra för människor. När det gäller det receptbelagda läkemedlet heparin fanns dock ingen FDA alls när substansen för första gången användes för att förebygga farliga blodproppar.
Jay McLean var ung medicinstudent vid Johns Hopkins University år 1916 och arbetade då under ledning av William H. Howell, som studerade hur antikoagulerande ämnen påverkade blodproppar. McLean upptäckte positiva effekter hos ett isolerat, fettlösligt blodförtunnande ämne som utvunnits ur levercellerna hos laboratoriehundar. Efter två år och många studier gav Howell upptäckten namnet heparin, efter det grekiska ordet för lever.
Howell lyckades sedan bygga vidare på sin tidigare students arbete. Omkring 1920 isolerade han ett vattenlösligt antikoagulerande ämne som han också valde att kalla heparin, trots att de två versionerna skilde sig markant åt. Tio år senare inledde den svenske forskaren Erik Jorpes vid det berömda Karolinska institutet en omfattande forskning kring heparin, vars resultat publicerades 1935. Året därpå påbörjade det svenska läkemedelsbolaget Vitrum AB tillverkningen av heparin för intravenös användning.
Ungefär samtidigt som svenskarna började sälja heparin lyckades kanadensiska forskare vid Connaught Labs i Toronto fullända framställningen av läkemedlet. Deras giftfria version kunde ges till patienter via en saltlösning och var därmed betydligt säkrare än den svenska motsvarigheten, som var både giftig och dyr. År 1937 fick kanadensarna klartecken för användning på människor, sedan kliniska prövningar visat mycket goda resultat och bekräftat det nya heparinets förmåga att förebygga blodproppar hos patienter.
Sedan heparinet godkändes i slutet av 1930-talet har dess blodförtunnande egenskaper utnyttjats mot en rad olika åkommor. Mjukvävnadsskador orsakade av arbete eller idrott behandlas ibland med en lokal heparinbaserad gel som bidrar till att minska inflammation. Syrgasgivare i hjärt-lungmaskiner beläggs dessutom ofta med heparin för att främja kroppens homeostas under operationer.
Liksom många andra läkemedel har heparin inte undgått kontroverser. Åren 2007–2008 återkallade FDA stora mängder heparin efter att farliga föroreningar, bland annat bakterien Serratia marcescens, upptäckts i leveranserna. Under samma period drabbades skådespelaren Dennis Quaid av en allvarlig incident, då hans nyfödda tvillingar av misstag fick vuxendoser av läkemedlet på Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles, vilket resulterade i en omfattande ekonomisk ersättning. Quaids barn överlevde, men ett annat tvillingpar i Texas avled efter att ha fått felaktig dos heparin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online