Blodtransfusioner ges för att ersätta blod som förlorats genom kraftig blödning, till exempel vid trauma eller under en operation, samt för att försörja kroppen med röda blodkroppar eller blodplättar när benmärgen är skadad – som vid leukemi – och inte kan producera tillräckligt med blodceller. Även om du har en sjukdom som orsakar anemi eller deformerade röda blodkroppar, exempelvis segelcellsanemi, kan du behöva återkommande transfusioner.
Du kan i princip få helblod, men i praktiken separeras blodet nästan alltid i olika komponenter – celltyper och plasma (den flytande delen) – så att du endast får den del som din kropp behöver.
Innan du får en transfusion måste laboratoriet fastställa din blodgrupp: A, B, AB eller O. Får du en blodgrupp som inte matchar din egen kan det utlösa en livshotande reaktion, eftersom antikropparna i ditt blod då angriper givarens blod.
Har du blodgrupp AB räknas du som en "universell mottagare" och kan vid behov ta emot blod från A, B eller AB. Laboratoriet kontrollerar även om du bär på rhesusfaktorn (Rh) – positiv eller negativ – eftersom givarens blod måste överensstämma med din Rh-typ. En liten grupp människor har mycket ovanliga blodgrupper, och för dem kan det vara svårt att hitta en kompatibel blodgivare.
Blodtransfusioner ges intravenöst via en större plastkateter (slang) eller grov nål, vilket förhindrar att blodet koagulerar eller blockerar nålen. Eftersom blodet förvaras kylskåpskallt värms det upp med en särskild blodvärmare, eller blandas i förhållandet 1:1 med uppvärmd koksaltlösning (sterilt saltvatten), så att du inte fryser under behandlingen.
Du kan få en allogen transfusion (blod från en givare) eller en autolog transfusion (ditt eget tidigare insamlande blod). Autologa transfusioner är vanliga vid planerade operationer, eftersom du då hinner donera blod till dig själv i förväg. Vid akuta situationer eller blodsjukdomar krävs dock nästan alltid allogena transfusioner.
Tiden som en transfusion tar varierar beroende på hur mycket blod du får och under vilka omständigheter. Blöder du kraftigt, till exempel, ges blodet så snabbt som möjligt.
Vid anemi eller akut blodförlust – exempelvis från ett blödande magsår – får du vanligen röda blodkroppar (erytrocytkoncentrat). De innehåller hemoglobin, som binder järn och transporterar syre till kroppens vävnader. Vita blodkroppar används endast i undantagsfall, för att bekämpa svåra infektioner.
Har du leukemi eller annan cancer och riskerar att blöda, eller har drabbats av stor blodförlust efter ett trauma som en bilolycka, kan du få blodplättar, som hjälper blodet att levra sig.
Blöder du på grund av bristande koagulationsfaktorer kan du istället få plasma, som innehåller viktiga proteiner samt fibrinogen – en koagulationsfaktor som hjälper till att stoppa blödningar. Vid en blödningsrubbning som hemofili kan du dessutom få en renframställd del av plasman som enbart innehåller de specifika koagulationsfaktorer du saknar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online