1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandling av DVT: Så behandlas blodpropp i djupa vener

Venös trombos i djupa vener, ofta förkortat DVT (deep vein thrombosis), är ett tillstånd där en blodpropp bildas i en av kroppens djupa vener. Benen är den del av kroppen som oftast drabbas, särskilt området runt låren. Faran med en blodpropp vid DVT är att den kan lossna och vandra med blodströmmen, vilket kan orsaka allvarliga skador på inre organ och organsystem – exempelvis hjärnan, lungorna eller hjärtat.

Här går vi igenom de vanligaste behandlingsmetoderna vid DVT.

Behandling med heparin

Ett av de mest etablerade läkemedlen vid behandling av DVT är heparin. Heparin är ett antikoagulerande medel, det vill säga en blodförtunnande medicin som hjälper till att förhindra att proppen växer och att nya proppar bildas.

Det finns två huvudsakliga sätt att tillföra heparin till kroppen:

Intravenös behandling på sjukhus

Heparin kan ges direkt i blodströmmen via en infart (IV-dropp). Denna metod kräver att du ligger inlagd på sjukhus under övervakning av vårdpersonal, som kontinuerligt följer effekten och justerar dosen.

Injektioner hemma

På senare år har heparin också blivit tillgängligt i praktiska formuleringar för hemmabruk. Behandlingen sker då genom ett visst antal dagliga injektioner under huden, vilket gör att du kan undvika långa sjukhusvistelser och istället behandlas i hemmet.

Behandling med warfarin

Warfarin förskrivs ofta som ett kompletterande läkemedel tillsammans med heparin. Till skillnad från heparin tar warfarin flera dagar innan det börjar verka fullt ut. Därför fortsätter heparinbehandlingen tills minst 24 timmar efter att warfarinet har börjat ha effekt.

Behandlingstiden med warfarin varierar kraftigt mellan olika patienter. Vissa behöver bara ta medicinen i cirka tre månader, medan andra får fortsätta resten av livet beroende på riskfaktorer och hur proppen har uppkommit. Prata alltid med din läkare för att ta reda på om denna behandling passar just dig.

Andra behandlingsmetoder

Förutom blodförtunnande läkemedel finns ytterligare behandlingsalternativ vid DVT:

  • Intermittent pneumatisk kompression: Patienten bär mjuka stövlar som automatiskt komprimerar benet vid förinställda intervall. Detta stimulerar blodflödet och minskar risken för att proppar bildas.
  • Regelbunden fysisk aktivitet: Att hålla sig i rörelse hjälper till att hålla blodcirkulationen igång och kan minska risken för DVT. Planerar du att sitta stilla länge, till exempel på en långresa, bör du regelbundet röra på benen och sträcka ut dem för att få igång blodflödet.

Förebyggande åtgärder

Rökning ökar risken för att utveckla venös trombos i djupa vener. Att sluta röka är därför en effektiv förebyggande åtgärd som gynnar din kärlhälsa på många sätt.

Oavsett om du redan har fått diagnosen DVT eller bara är orolig för att drabbas är det viktigaste rådet att tala med din läkare. Hen kan ge dig värdefull rådgivning om både behandling och prevention utifrån din specifika situation.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online