1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Lågt antal blodplättar hos barn – orsaker, risker och behandling

En låg nivå av blodplättar i blodet är en sjukdom som kallas trombocytopeni. Låga blodplättsvärden kan bero på många olika saker, allt från biverkningar av läkemedel till kroppens egna processer. Det är ett tillstånd som ska tas på allvar och alltid utredas och behandlas av läkare. Om ditt barn har lågt antal blodplättar är det viktigt att du lär dig mer om sjukdomen och vad den innebär.

Orsaker

Lågt antal blodplättar hos barn beror antingen på att kroppen inte producerar tillräckligt många blodplättar eller på att de blodplättar som bildas bryts ned i förtid. Enligt Mayo Clinic kan blodplättar förstöras av flera olika anledningar, bland annat brist på vitamin B12 och folsyra, cancer samt cellgiftsbehandling (kemoterapi). Om barnets mjälte är förstorad kan den dessutom fånga upp och bryta ner blodplättar, vilket ytterligare sänker värdet i blodet.

Konsekvenser

Ett lågt antal blodplättar gör att blodet inte koagulerar som det ska. Det innebär att barnet kan blöda kraftigt vid skärsår eller andra skador. Förlorar barnet mycket blod finns risk för allvarliga blödningar, både yttre och inre. I värsta fall kan detta bli livshotande om blodplättsvärdet är tillräckligt lågt. Låga blodplättsvärden kan även orsaka svår anemi (blodbrist), förvirring och andra neurologiska problem. Njursvikt är en annan möjlig komplikation vid kraftig trombocytopeni.

Förebyggande åtgärder

Det går att förebygga låga blodplättsvärden genom att undvika läkemedel som visats sig sänka antalet blodplättar, se till att nivåerna av vitamin B12 och folsyra hålls på erforderlig nivå samt avbryta behandling med heparinprodukter om barnet har heparininducerad trombocytopeni (HIT).

Pediatrisk hematolog

En pediatrisk hematolog, det vill säga en specialist inom barns blodsjukdomar, kan avgöra vilken behandling som passar just ditt barn bäst utifrån individuella behov. Enligt Mayo Clinic omfattar behandlingsalternativen bland annat antikroppsbehandling för Rh-positiva patienter, immunglobulin, kortisonpreparat (steroider) eller kemoterapi. Om mjälten visar sig vara den som förstör blodplättarna kan läkaren besluta att den ska tas bort kirurgiskt. Därefter följs barnet kontinuerligt med regelbundna kontroller så att eventuella förändringar upptäcks i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online