Mikrocytär anemi innebär att de röda blodkropparna (erytrocyterna) i ett laboratorieprov är mindre än normala. Fyndet åtföljs oftast av ett minskat hemoglobininnehåll i cellerna, vilket kallas "hypokrom anemi" eftersom blodkropparna ser blekare ut än vanligt. Mikrocytär anemi definieras som ett medelcellvolymvärde (MCV) på under 80 femtoliter. Varje laboratorium har dock sitt eget referensområde, så exakta gränsvärden kan variera något.
Den vanligaste orsaken till mikrocytär anemi är järnbrist. Järn är nödvändigt för bildningen av hemoglobin, så när järnet saknas blir röda blodkroppar små (mikrocytära) och bleka (hypokroma). Kroppen lagrar järn i benmärgen. När kosten inte räcker till för dagliga behov aktiveras det lagrade järnet (ferritin). Fortsätter järndepåerna att tömmas utan ersättning försämras kroppens förmåga att bilda nya röda blodkroppar (erytropoes).
Hos vuxna är mikrocytär anemi ofta det första tecknet på en kronisk inre blödning, vanligtvis i mag-tarmkanalen. Vidare utredning bör därför göras för att fastställa var blödningen sitter. Hos kvinnor i fertil ålder kan kraftig menstruation ligga bakom, men andra orsaker till inre blödningar bör alltid uteslutas. Magsår är en vanlig orsak till kronisk inre blodförlust.
Järn är svårt för kroppen att ta upp från maten, och endast cirka en tiondel av den dagligt konsumerade mängden utnyttjas. Är järndepåerna tomma ökar den andel av järnet som absorberas. Kroppen behöver normalt bara ersätta ungefär 1 mg järn per dag. Behovet ökar under tillväxt- och läkningsperioder, vilket gör barn, tonåringar samt gravida och ammande kvinnor extra sårbara för brist. Järn finns framför allt i kött, men även i flera spannmål och baljväxter, exempelvis kikärtor, linser och vita bönor.
Mikrocytär anemi kan också vara en följd av en infektion, en inflammatorisk sjukdom eller cancer. Tre faktorer anses bidra till denna typ av anemi: 1) röda blodkroppar med förkortad livslängd; 2) nedsatt erytropoes, det vill säga att färre nya röda blodkroppar bildas; och 3) ineffektiv återvinning av järn från nedbrytade blodkroppar, vilket ökar järnförlusten. Anemin vid kronisk sjukdom börjar oftast som en normocytär anemi (normalstora men färre röda blodkroppar) som med tiden övergår i mikrocytär anemi.
Mikrocytära röda blodkroppar vid ett rutinmässigt labbprov kan vara det första tecknet på anemi. Andra vanliga tecken och symtom är:
• Blek hud, särskilt i ögonens bindehinnor, handflatornas veck och tandköttet
• Andnöd vid fysisk ansträngning
• Yrsel
• Trötthet och nedsatt uthållighet
Kvinnor med anemi kan uppleva kraftiga mensblödningar. Vissa personer får ett onaturligt begär efter att äta jord eller krita – ett symtom som kallas pica. Vid anemi beroende på kronisk sjukdom domineras symtombilden av den underliggande sjukdomen.
Järnbristsanemi kan förebyggas genom en kombination av balanserad kost och ett friskt matsmältningssystem. Har anemi diagnostiserats måste eventuell inre blödning identifieras och behandlas. Vid anemi beroende på kronisk sjukdom brukar anemin gå tillbaka när grundsjukdomen behandlas, och läkemedel som stimulerar produktionen av röda blodkroppar kan då användas. Järntillskott används ofta för att åtgärda mikrocytär anemi, men en korrekt diagnos av orsaken ska alltid komma först.
Alla behöver inte järntillskott – ett överdrivet järnintag kan faktiskt vara skadligt. Kontakta därför alltid en läkare eller annan vårdpersonal för utredning och råd om du misstänker anemi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online