Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Den manliga hormonet testosteron fungerar som bränsle för cancercellerna i prostatan och stimulerar deras tillväxt och delning. För att bromsa eller stoppa sjukdomsförloppet används därför ofta hormonbehandling, som syftar till att minska kroppens produktion av testosteron eller blockera dess effekt på cancercellerna.
Androgendeprivationsterapi är den vanligaste formen av hormonbehandling vid prostatacancer. Behandlingen stoppar kroppens produktion av testosteron, vilket gör att både prostatan och cancercellerna förlorar det bränsle de behöver för att växa och dela sig.
Luteiniserande hormonfrisättande hormon (LHRH), även känt som gonadotropinfrisättande hormon, är ett hormon som frisätts i hjärnan och styr produktionen av testosteron. LHRH-agonister är läkemedel som blockerar frisättningen av detta hormon och därmed hämmar bildningen av testosteron.
Vanliga preparat är Eligard, Lupron och Trelstar. Läkemedlet ges som injektion regelbundet – varje månad, var tredje månad eller en gång per år, beroende på preparat och behandlingsplan.
Antiandrogener används ibland i kombination med LHRH-agonister. Även om LHRH-agonister hämmar hormonproduktionen kan de i början av behandlingen orsaka en tillfällig ökning av testosteron. Antiandroger blockera testosteronets effekt i cellerna och minskar därmed risken att cancercellerna stimuleras.
Exempel på antiandrogena läkemedel är Eulexin och Nilandron. Dessa ges oftast under de första fyra veckorna av behandlingen för att motverka den initiala testosteronökning som LHRH-agonister kan utlösa.
En relativt ny behandlingsform är läkemedel som Degarelix. Dessa verkar på liknande sätt som LHRH-agonister men ger ingen initial ökning av testosteron, vilket gör dem snabbverkande från första dagen.
På grund av risk för allvarliga reaktioner och biverkningar är läkemedlet endast godkänt för män med avancerad prostatacancer där andra hormonbehandlingar inte haft effekt. Injektionen ges under huden en gång i månaden och måste administreras på läkarmottagning så att patienten kan övervakas noggrant.
Östrogener användes tidigare som ett alternativ till kirurgisk behandling för män med avancerad prostatacancer. Biverkningarna kan dock vara betydande, bland annat bröstförstoring och ökad risk för blodproppar. Användningen har därför minskat kraftigt över tid, men östrogener kan fortfarande övervägas om androgendeprivationsterapi inte längre har effekt.
I vissa fall används kombinerad androgenblockad (CAB) eller trippel androgenblockad (TAB). Dessa metoder är ovanliga och deras effektivitet jämfört med enklare läkemedelsbehandlingar är fortfarande omdebatterad.
Vid CAB kombineras androgendeprivationsterapi med en antiandrogen. Vid TAB kompletteras hormonbehandlingen dessutom med en så kallad 5-alfareduktashämmare, exempelvis Proscar eller Avodart. Läkare kan välja dessa kombinationer när cancerproduktionen inte svarar på enbart standardbehandling.
Orkiektomi är en kirurgisk metod som innebär borttagning av testiklarna, där större delen av kroppens testosteron produceras. Effekten motsvarar hormonbehandling, eftersom hormonet då inte längre kan frisättas i kroppen. Ingreppet är ett permanent alternativ som kan övervägas när långvarig medicinsk behandling inte är lämplig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online