Azotemi kännetecknas av onormalt höga halter av kvävehaltiga ämnen, såsom urea och kreatinin, i blodet. Tillståndet beror oftast på att njurarna inte filtrerar blodet ordentligt eller på nedsatt njurfunktion. Eftersom dessa kvävehaltiga ämnen är giftiga kan deras ansamling i blodet leda till allvarliga hälsoproblem.
Azotemi delas in i tre olika typer beroende på var problemet uppstår: pre-renal azotemi, renal (intra-renal) azotemi och post-renal azotemi.
Pre-renal azotemi uppstår när blodflödet till njurarna är begränsat, vilket gör att kvävehaltiga ämnen samlas i blodet eftersom njurarna inte hinner filtrera bort dem. Andra bidragande orsaker är oregelbunden hjärtverksamhet och lågt blodtryck, som båda försämrar blodcirkulationen till njurarna.
Renal azotemi orsakas av direkta skador på själva njurvävnaden. Kroniska sjukdomar som diabetes och pyelonefrit (njurbäckeninflammation) kan också leda till utvecklingen av detta tillstånd.
Vissa läkemedel, bland annat gentamicin, cisplatin och mitomycin, har dessutom visats kunna orsaka renal azotemi. Vid överdriven användning kan dessa preparat bryta ner och degenerera njurarnas inre vävnader, vilket ökar risken för att tillståndet utvecklas.
Post-renal azotemi beror på blockeringar i urinvägarna, exempelvis i urinledarna (uretrarna), urinröret eller i passagerna genom blåsan. Blockeringen hindrar urinen från att lämna kroppen, vilket gör att kvävehaltiga ämnen byggs upp i blodet.
Den vanligaste orsaken är njursten, som väl känt kan täppa till urinvägarna. Andra vanliga orsaker är inflammation i njurarna samt förstorad prostata hos män.
De vanligaste symtomen vid alla tre former av azotemi är mörk eller rödaktig urin, smärtsam urinering, hög feber, ihållande trötthet även i vila, återkommande kräkningar och aptitlöshet.
Vissa personer utvecklar även svullnader kring anklar och armbågar, vilket beror på att de kvävehaltiga ämnena ansamlas i blodet och i kroppens vävnader.
En vanlig behandling är läkemedlet amifostin, som minskar de skadliga effekter som läkemedel som cisplatin och mitomycin kan orsaka på njurarna, och därmed sänker risken för att utveckla azotemi.
Andra vanliga behandlingsmetoder är tillförsel av insulin och slingdiuretika (loop-diuretika). Båda hjälper till att förhindra att kvävehaltiga ämnen ansamlas i blodströmmen och stödjer njurarnas normala funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online