
I en akut nödsituation kan blod från blodgrupp O ges till en patient oavsett vilken ABO-blodgrupp personen har. Det är därför blodgrupp O ofta kallas den universella givargruppen.
Personer med blodgrupp O saknar både antigen A och antigen B på ytan av sina röda blodkroppar (erytrocyter). När deras blod överförs till en person med valfri annan blodgrupp kommer mottagarens immunsystem därför inte att känna igen de röda blodkropparna som främmande eller fientliga.
Normalt angriper immunsystemet röda blodkroppar som bär antigener som inte finns i den egna kroppen – en person med blodgrupp A bildar exempelvis antikroppar mot antigen B. Eftersom de röda blodkropparna hos blodgivare med grupp O inte bär något av dessa antigener utlöser de ingen sådan avstötningsreaktion.
Vid livshotande blödningar finns det ofta inte tid att genomföra en fullständig blodgruppsbestämning och kryssmatchning. I dessa lägen används helst O-negativt blod (O RhD−), eftersom det varken bär A-, B- eller RhD-antigener och därmed är säkrast för alla mottagare. Därför håller många sjukhus och ambulansenheter O-negativt blod som standardreserv för akuta situationer.
Det är dock viktigt att komma ihåg att beteckningen "universell givare" främst gäller de röda blodkropparna. Plasma från blodgrupp O innehåller både anti-A- och anti-B-antikroppar och kan därför inte ges lika fritt till alla mottagare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online