En blodpropp uppstår när blodet koagulerar i ett blodkärl och blockerar cirkulationen. Det kan vara ett allvarligt och i vissa fall livshotande tillstånd, exempelvis om proppen bildas i benet (venös trombos) eller lossnar och vandrar till lungorna (lungemboli). Att känna till riskfaktorerna är det första steget mot förebyggande åtgärder. Här går vi igenom de tolv vanligaste faktorerna som ökar risken för blodpropp.
Risken för blodpropp ökar med åldern. Det beror på att blodkärlen blir mindre elastiska över tid, att blodflödet saktar ner och att kroppens naturliga förmåga att bryta ned koagel minskar. Personer över 65 år löper särskilt hög risk.
Kvinnor drabbas oftare av vissa typer av blodproppar än män, bland annat beroende på hormonella faktorer. Östrogen, som finns i p-piller, hormonspiral och hormonbehandling vid klimakteriet, kan påverka blodets koagulering och öka risken. Samtidigt har männen generellt högre risk för hjärtinfarkt orsakad av proppar i kranskärlen.
Om nära släktingar haft blodproppar ökar även din egen risk. Det kan bero på ärftliga koagulationsrubbningar, såsom Faktor V Leiden-mutation eller brist på antitrombin, protein C eller protein S. Känner du till blodproppar i familjen kan det vara klokt att diskutera detta med en läkare.
Flera medicinska tillstånd ökar risken för blodpropp, däribland:
Stora kirurgiska ingrepp, särskilt inom höft-, knä- och bukområdet, ökar risken för blodpropp betydligt. Långvarig sängliggning efter operation eller sjukdom gör att blodet stagnerar i venerna, vilket gynnar koagelbildning. Därför ges ofta blodförtunnande läkemedel och kompressionsstrumpor i samband med operationer.
Under graviditeten ökar blodets förmåga att levra sig naturligt, vilket skyddar kvinnan vid förlossningen men samtidigt ökar risken för blodpropp. Risken är som störst under de första veckorna efter förlossningen. Trycket från den växande livmodern på bäckens vener bidrar också till ett långsammare venöst flöde.
Långvarigt stillasittande, exempelvis under en flygresa längre än fyra timmar eller en lång bilfärd, kan öka risken för så kallad rese-trombos. Utan rörelse samlas blodet i benens vener. Rör på benen regelbundet, sträck ut dem när det är möjligt, drick gott om vatten och undvik åtsittande kläder.
När kroppen saknar vätska blir blodet mer koncentrerat och segt, vilket gör att det lättare koagulerar. Se till att dricka tillräckligt, särskilt vid värme, feber, fysisk aktivitet eller under långa resor.
Rökning skadar blodkärlens innervägg, gör blodet mer benäget att levra sig och minskar syresättningen i kroppen. Tillsammans med andra riskfaktorer, som p-piller eller fetma, multipliceras risken. Att sluta röka är en av de mest effektiva åtgärderna du kan göra för din kärlhälsa.
Övervikt och fetma ökar risken för blodpropp genom kronisk inflammation i kroppen, nedsatt blodcirkulation och ökat tryck på venerna i benen och buken. Även måttlig viktminskning kan minska risken markant.
Obehandlat högt blodtryck belastar och skadar blodkärlens väggar över tid. Skadade kärl är mer benägna att bilda koagel, vilket ökar risken för både hjärtinfarkt, stroke och venös trombos.
Ett högt LDL-kolesterol leder till ateroskleros, det vill säga att plack byggs upp i artärernas väggar. Kälen smalnar av och blodflödet begränsas. Om ett plack spricker kan en blodpropp bildas snabbt och blockera kärl helt, vilket kan ge hjärtinfarkt eller stroke.
Många riskfaktorer går att påverka själv. Rör på dig regelbundet, håll en hälsosam vikt, sluta röka, ät varierat och drick tillräckligt med vatten. Har du flera riskfaktorer, är gravid, ska opereras eller planerar en lång resa – prata med din vårdcentral om förebyggande åtgärder. Sök akuten omedelbart om du får symtom som svullen, öm eller varm lem, plötslig andnöd eller bröstsmärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online