Personer med blodgrupp AB kan normalt sett endast donera blod till andra personer med blodgrupp AB. Orsaken ligger i de antigener som finns på de röda blodkropparnas yta samt i hur mottagarens immunsystem reagerar mot främmande blod.
Vilken blodgrupp du har bestäms av vilka antigener – markörer på cellernas yta – dina röda blodkroppar bär på:
Antikropparna fungerar som kroppens övervakningssystem. De känner igen främmande ämnen och attackerar dem direkt.
Röda blodkroppar från en AB-donor bär på både A- och B-antigener. Skulle detta blod ges till någon med blodgrupp A, B eller 0 skulle mottagarens antikroppar omedelbart känna igen antigenen som främmande och börja angripa de donerade cellerna.
Till exempel har en person med blodgrupp A anti-B-antikroppar. Tar personen emot blod från en AB-donor attackerar dessa antikroppar B-antigenen på de införda blodkropparna, vilket utlöser en så kallad transfusionsreaktion.
En transfusionsreaktion kan ge en rad besvär, bland annat feber, frossa, illamående, kräkningar och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan reaktionen leda till njurskador, cirkulatorisk chock och i värsta fall bli livshotande.
Intressant nog ser det helt annorlunda ut när det gäller plasma, den flytande delen av blodet. Eftersom personer med blodgrupp AB saknar både anti-A- och anti-B-antikroppar kan deras plasma ges till mottagare med alla blodgrupper. AB-donorer brukar därför kallas universella plasmadonorer – även om deras röda blodkroppar bara kan användas av andra med blodgrupp AB.
Blodgrupp AB kan endast donera röda blodkroppar till andra AB-mottagare, eftersom cellerna bär på både A- och B-antigener som skulle aktivera immunförsvaret hos mottagare med andra blodgrupper. Plasma från AB-donorer är däremot kompatibelt med alla blodgrupper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online