Personer med blodgrupp O har länge haft smeknamnet "universella donatorer" – och av goda skäl. Deras röda blodkroppar kan ges till mottagare med i princip vilken annan blodgrupp som helst utan att utlösa farliga reaktioner. Men vad är det egentligen som gör just denna blodgrupp så speciell?
För att förstå begreppet universell donator behöver vi titta närmare på blodgruppernas biologi. På ytan av de röda blodkropparna sitter små molekyler som kallas antigener. Personer med blodgrupp A bär A-antigener, de med blodgrupp B bär B-antigener, och de med blodgrupp AB bär båda typerna.
Personer med blodgrupp O saknar däremot både A- och B-antigener helt. Det är just denna frånvaro som gör deras blod så värdefullt inom transfusionsvården.
Vår kropp är utrustad med antikroppar som attackerar det den uppfattar som främmande. En person med blodgrupp A har exempelvis anti-B-antikroppar i plasman, vilket innebär att deras immunförsvar skulle angripa röda blodkroppar som bär B-antigen – med potentiellt allvarliga konsekvenser vid en felaktig transfusion.
Eftersom röda blodkroppar från blodgrupp O inte bär vare sig A- eller B-antigener blir de sällan igenkända som främmande av mottagarens immunsystem. Det gör att personer med blodgrupp O kan donera blod till individer med blodgrupperna A, B och AB utan större risk för negativa reaktioner.
Medan gruppen O kan ge blod till nästan alla, gäller inte samma sak i motsatt riktning. Personer med blodgrupp O har både anti-A- och anti-B-antikroppar i sin plasma, vilket betyder att de endast kan ta emot blod från andra individer med blodgrupp O. Detta gör dem till universella donatorer men samtidigt de mest begränsade mottagarna.
Trots namnet "universell donator" är bilden något mer komplex i praktiken. Utöver ABO-systemet måste även Rh-faktorn (positiv eller negativ) tas hänsyn till vid transfusion. En person med blodgrupp O-negativ anses vara den mest universella donatorn, eftersom blodet saknar både A-, B- och D-antigener.
Dessutom finns ett flertal mindre kända antigensystem som även de kan påverka kompatibiliteten. Därför genomförs alltid noggrann blodgruppsbestämning och kryssmatchning innan en transfusion, för att garantera patientens säkerhet.
Personer med blodgrupp O kallas universella donatorer eftersom deras röda blodkroppar saknar A- och B-antigener och därmed är kompatibla med de flesta mottagares blodgrupper. Risken för immunologiska reaktioner är betydligt lägre än vid transfusion mellan andra grupper. Ändå krävs alltid fullständig typning och kryssmatchning – säkerheten i blodtransfusioner vilar aldrig på ett enda faktum, utan på en hel kedja av noggranna kontroller.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online