Blodproppar är ett potentiellt livshotande hälsotillstånd som i de flesta fall kan behandlas med läkemedel. När läkemedel inte är det bästa alternativet för patienten finns andra behandlingsmetoder, och kirurgi betraktas alltid som en sista utväg.
Antikoagulantia, ofta kallade blodförtunnande läkemedel, ges för att minska – men inte helt stoppa – blodets förmåga att koagulera. Blodförtunnande medel löser inte upp befintliga proppar; dessa löses upp av kroppen själv med tiden. Syftet är i stället att hindra befintliga proppar från att växa och att förhindra att nya proppar bildas.
Blodförtunnande läkemedel kan tas som tabletter, ges som injektioner eller via intravenös infusion (dropp). Warfarin är en vanlig tablettbehandling (Coumadin är ett varumärke för warfarin), medan heparin ges genom injektion eller dropp. Läkaren kan välja att kombinera båda: heparin verkar snabbt, medan warfarin tar två till tre dagar innan effekten infinner sig. När warfarinet börjat verka trappas heparinet ner.
I akuta situationer ges trombolytika för att snabbt lösa upp en blodpropp innan den hotar patientens liv. Dessa läkemedel används främst när proppen är stor och bryter ner klumpen innan den kan orsaka allvarlig skada, exempelvis en lungemboli.
Vid behov kan läkaren använda en tunn kateter för att nå fram till proppen och antingen avlägsna den eller ge akut medicin direkt på plats. Katetern förs exempelvis upp genom en ven i ljumsken ända upp till lungan, där den kan användas för att ta bort proppen eller administrera nödläkemedel.
Om blodförtunnande läkemedel inte fungerar, eller om patienten inte tål dem, kan läkaren besluta att placera in ett vena cava-filter. Filtret förs in i den stora kroppsvenen vena cava inferior och fångar upp blodproppar innan de hinner nå lungorna. Det förhindrar därmed lungembolier, men skyddar inte mot att nya proppar bildas.
Kirurgisk borttagning av blodproppar används sällan och övervägs endast vid livshotande eller extremitetshotande proppar. Läkemedel och akuta läkemedelsbehandlingar prövas alltid först. Operationerna kallas trombektomi respektive embolektomi. Läkare föredrar i regel att låta blodförtunnande och trombolytiska läkemedel lösa upp eller bryta ner proppen; först om proppen inte svarar på behandlingen eller omedelbart hotar patientens liv går man vidare med kirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online