Ja, två föräldrar som båda har blodgruppen A positivt (A+) kan absolut få barn – men barnets blodgrupp är inte nödvändigtvis densamma som föräldrarnas. Ett barn till två A+-föräldrar kan nämligen ha blodgruppen A eller O, och vara antingen Rh-positiv eller Rh-negativ.
En persons blodgrupp bestäms av vilka antigener – ämnesstrukturer på ytan av de röda blodkropparna – personen bär på. De två viktigaste blodgruppssystemen är ABO-systemet och Rh-systemet.
ABO-systemet bygger på två antigener: A och B.
Varje person ärver en gen från vardera föräldern. En person med blodgruppen A kan därför bära antingen genotypen AA eller AO. Det innebär att två föräldrar med blodgruppen A i vissa fall kan föra vidare O-genen till sitt barn – vilket resulterar i ett barn med blodgruppen O.
Däremot är det omöjligt att två föräldrar med blodgruppen A får ett barn med blodgruppen B eller AB, eftersom ingen av föräldrarna bär på B-genen.
Rh-systemet handlar om D-antigenet. Personer som har detta antigen är Rh-positiva, medan de som saknar det är Rh-negativa. Även här spelar arvet roll: en Rh-positiv person kan bära antingen två kopior av D-genen (DD) eller en kopia tillsammans med en recessiv d-gen (Dd).
Om båda föräldrarna är Rh-positiva men samtidigt bär den recessiva d-genen finns det alltså en möjlighet att barnet blir Rh-negativt.
När båda föräldrarna har blodgruppen A positivt kan barnet få följande blodgrupper:
Vilken blodgrupp barnet faktiskt får beror på exakt vilka gener respektive förälder bär på. Om exempelvis båda föräldrarna har genotypen AO och Dd kan samtliga fyra kombinationer ovan bli aktuella. Har de däremot genotypen AA och DD blir alla barn A+.
Två föräldrar med blodgruppen A positivt kan alltså mycket väl få barn med en annan blodgrupp än deras egen. Barnet kan bli A+, A−, O+ eller O−, men aldrig B eller AB. Vill du veta säkert vilken blodgrupp ditt barn har kan en enkel blodprovsanalys ge svaret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online