Att ge rätt blodtyp vid transfusion är avgörande för patientsäkerheten. En felaktig blodgivning kan utlösa allvarliga, ibland livshotande, transfusionsreaktioner. Därför följer vården en noggrann process med flera kontroller innan blod får ges till en patient.
Först analyseras patientens blod för att fastställa blodgruppen. Gruppen bestäms av vilka antigener – ämnesstrukturer på ytan av de röda blodkropparna – som finns eller saknas. De viktigaste systemen är ABO-systemet med grupperna A, B, AB och O, samt Rh-faktorn (D), som antingen är positiv (+) eller negativ (−). En patient kan exempelvis ha blodgruppen A positiva eller B negativa.
Patientens blod testas också för antikroppar mot olika blodtyper. Antikroppar är proteiner som immunförsvaret bildar som svar på främmande ämnen. Om blodet innehåller antikroppar mot vissa antigener kan en transfusion med blod som bär just dessa antigener utlösa en farlig reaktion. Därför är screeningen en viktig säkerhetskontroll.
När blodgruppen och antikroppsprofilen är känd utförs en så kallad korsprovning. Då blandas ett prov av patientens blod med ett prov av givarblodet för att kontrollera hur de reagerar mot varandra. Om inga tecken på agglutination (klumpning) eller hemolys (nedbrytning) av röda blodkroppar syns bedöms givarblodet som kompatibelt och säkert att transfundera.
I akuta situationer där tiden inte räcker till för fullständig utredning kan universalblod användas. Universalgivare har blodgruppen 0 RhD-negativ (0−), som saknar både A-, B- och D-antigenerna och därför kan ges till i princip alla patienter oavsett deras egen blodgrupp. Detta gör 0− särskilt värdefull inom akutsjukvården.
Läkaren väger dessutom in patientens sjukdomshistoria, aktuella läkemedel samt eventuella tidigare transfusionsreaktioner. Vissa läkemedel och underliggande sjukdomar kan nämligen påverka blodkompatibiliteten och spelar roll för valet av blodprodukt.
Genom att kombinera resultaten från blodprover, korsprovning och en helhetsbild av patientens individuella situation kan läkare välja den mest lämpliga blodtypen. På så sätt säkerställs att transfusionen blir säker och att risken för biverkningar och allvarliga reaktioner minimeras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online