Hjärnhinneinflammation (meningit) är en infektion som orsakar svullnad i de hinnor som omger ryggmärgen och hjärnan. Utan behandling kan patienten dö av sjukdomen. Till detta kommer att det finns både en bakteriell och en viral variant av meningit. Den bakteriella formen orsakar störst oro eftersom den kan leda till livshotande reaktioner, medan den virala vanligtvis läker ut av sig själv.
Hjärnhinneinflammation fortsätter att utmana medicinsk teknik och forskning även i modern tid. Enligt New York Times registreras i genomsnitt mellan 1 400 och 2 800 infektioner årligen. Sjukdomen sprids via sekret från näsa och hals genom hostning, nysningar och att man torkar näsan utan att tvätta händerna, vilket gör att den lätt sprids i trängda miljöer. Den förväxlas dessutom ofta med influensa vid den första undersökningen.
Högskolor och gymnasier är särskilt utsatta på grund av den höga tätheten av unga människor som vistas på samma plats eller bor nära varandra. Enligt New York Times dör nästan 400 personer av sjukdomen varje år. Tillfrisknandet är inte heller problemfritt för dem som överlever – så många som 1 av 5 kan drabbas av permanenta funktionsnedsättningar till följd av sjukdomen.
Ny kemisk teknik har förbättrat möjligheten att upptäcka hjärnhinneinflammation tidigt, vilket är avgörande eftersom sjukdomen i ett tidigt skede lätt kan misstolkas som kraftig influensa. Genom att jämföra den kemiska sammansättningen av kroppsvätskor i normalt tillstånd med tillståndet under infektion kan läkare använda masspektrometri och kärnmagnetisk resonans för att urskilja markörer för meningit. Precis som en utredare som hittar en gärningsmans fingeravtryck flaggar analyserna tecken på infektionen och kan till och med skilja mellan den bakteriella och den virala varianten.
Medicinsk forskning fortsätter att angripa hjärnhinneinflammation med vacciner. Ett brett vaccinskydd började distribueras på 1980-talet med introduktionen av Menomune. Menomune stärkte dock immunförsvaret i högst fem år. År 2005 fick ett bättre vaccin, Menactra, genomslag och godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, med betydligt längre verkan – upp till tio år.
Vaccintekniken, per augusti 2010, erbjuder dock inget fullständigt skydd. Menactra verkar endast mot cirka 80 procent av de vanligaste stammar av bakteriell meningit. En stam, serotyp B, är fortfarande svår att hejda. Därför fortsätter forskarna att bygga vidare på fördelarna med tidig identifiering som ett primärt försvar mot sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online