Neuropatisk smärta är ett kroniskt smärttillstånd som påverkar nervernas känslighet och ofta orsakas av diabetes eller trauma som leder till vävnadsskada. Ett välkänt exempel är fantomsmärta – den smärta som en amputerad person kan uppleva i en arm eller ett ben som inte längre finns kvar. I grunden handlar det om att nervsystemet skickar ut felaktiga smärtsignaler. Om tillståndet lämnas obehandlat kan det leda till kraftigt nedsatt rörlighet och bestående funktionsnedsättning.
Utöver direkt trauma mot vävnaden kan flera andra faktorer bidra till neuropatisk smärta, bland annat alkoholism, kemoterapi, bältros och hiv/aids.
Det finns fyra typiska symtom på neuropatisk smärta: skjutande smärta, en brännande känsla, stickningar och domningar i den drabbade extremiteten. Även om smärtan inte är begränsad till armar och ben kopplas den oftast till extremiteterna, eftersom dessa är extra utsatta för vävnadsskador och har begränsade nervnätverk som kan börja avga felaktiga signaler.
Läkaren ställer diagnosen genom att först göra en noggrann intervju och gå igenom din sjukdomshistoria. Dokumenterade vävnadsskador underlättar bedömningen, eftersom det inte finns något test som direkt kan visa neuropatisk smärta – men vissa undersökningar kan bekräfta andra vävnadsskador och hjälpa till att hitta smärtans källa. Läkaren vill dessutom veta när smärtan uppträder och om det finns specifika faktorer som utlöser den.
Eftersom smärtan kan utlösas av vävnad som inte längre finns är tillståndet svårt att behandla. Läkaren börjar med att bedöma hur stark smärtan är. Om den kan hanteras med antiinflammatoriska läkemedel och vanlig smärtlindring är det den föredragna vägen. Även akupunktur och kiropraktik kan användas för att lindra besvären.
Nackdelen är att neuropatisk smärta ofta förvärras med tiden, och då blir receptfria smärtstillande medel alltmer verkningslösa. I dessa fall behövs starkare mediciner eller andra behandlingsformer.
Vid svårare besvär kan starkare läkemedel prövas, till exempel receptbelagda preparat som innehåller kodein eller morfin. Dessa är narkotiska klassificerade och starkt beroendeframkallande, vilket gör dem till ett tveksamt långsiktigt alternativ för personer med kronisk smärta.
Neurologer rekommenderar ibland även antiepileptiska läkemedel (antikonvulsiva) beroende på patientens sjukdomshistoria. Effekten kan variera – de kan både minska och öka smärtan – och därför krävs noggrann uppföljning. Detsamma gäller vissa antidepressiva läkemedel som påverkar nivåerna av serotonin och noradrenalin, exempelvis duloxetin, som ofta används vid neuropatisk smärta.
I de mest svåra fallen kan nervblockader och epiduralbehandlingar användas för att dämpa nervernas känslighet. Detta kan påverka förmågan att använda extremiteten negativt, men minskar smärtan.
Det finns även kirurgiska ingrepp där ett implantat med ledningar och metalliska elektroder placeras i epiduralrummet. Apparaten styrs av patienten själv och kan aktiveras för att reducera smärtan när den är som värst.
Kontakta vården om du upplever ihållande brännande, stickande eller domnande smärta, särskilt om du har diabetes eller tidigare drabbats av en vävnadsskada. En tidig diagnos ökar chanserna till effektiv behandling och minskar risken för bestående funktionsnedsättning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online