
Multipel skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet – hjärnan, ryggmärgen och synnervarna. Även om sjukdomen kan angripa vilken del av centrala nervsystemet som helst, drabbar den ofta hjärnstammen, som ligger vid hjärnans bas och förbinder hjärnan med ryggmärgen.
Vid MS bryts myelinskidan ned, ett skyddande lager som omger nervfibrerna, vilket stör överföringen av nervsignaler. Vilka symtom som uppstår beror på var i hjärnstammen inflammationen och skadorna (lesionerna) sitter samt hur utbredda de är.
MS kan påverka trigeminusnerven, som ansvarar för känseln i ansiktet. Det kan ge trigeminusneuralgi – ett tillstånd med plötsliga, intensiva och stickande smärtor på ena sidan av ansiktet.
Skador på ansiktsnerven, som styr ansiktsmusklerna, kan leda till ansiktsförlamning med svaghet eller förlamning på ena sidan av ansiktet. Det påverkar mimiken och förmågan att helt kunna blunda.
MS kan påverka nerverna som styr ögonrörelserna, vilket orsakar nystagmus – ofrivilliga, ryckvisa ögonrörelser som kan försämra synen och balansen.
När nerverna som styr sväljningen drabbas uppstår dysfagi, det vill säga sväljsvårigheter. Det kan göra det svårt att äta och dricka samt öka risken för aspiration, att mat eller vätska kommer ner i luftvägarna.
MS kan påverka balanssystemet (vestibularsystemet), vilket ger vertigo – en känsla av att omgivningen snurrar eller att man själv svajar.
Påverkan på nerverna som styr talproduktionen kan orsaka dysartri – svårigheter att artikulera, sluddrigt eller ostadigt tal.
Hjärnstammen innehåller centra som styr andningen. Skador här kan ge andningssvårigheter, exempelvis andnöd eller ett försvagat hostreflex.
Trötthet och muskelsvaghet är vanliga vid MS och blir ofta extra påtagliga hos personer med engagemang i hjärnstammen.
MS kan påverka koncentration, minne och bearbetningshastighet. Lesioner i hjärnstammen kan bidra till dessa kognitiva förändringar.
Det autonoma nervsystemet styr omedvetna funktioner som blodtryck, puls och matsmältning. Skador i hjärnstammen kan störa dessa funktioner.
MS drabbar olika personer på olika sätt, och symtomen vid hjärnstamsengagemang varierar beroende på var lesionerna sitter och hur allvarliga de är. Upplever du något av dessa symtom och misstänker att de kan bero på MS bör du kontakta en läkare eller annan vårdpersonal för en grundlig utredning och en individuell behandlingsplan. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online