Ett gustatoriskt anfall, även kallat smakligt anfall, är en funktionsstörning i hjärnan som får personen att uppleva smaker som inte finns där. Vissa patienter med epilepsi rapporterar hallucinatoriska smaker eller så kallade fantomsmaker som en del av sina anfall. Smakerna kan vara vad som helst, men beskrivs oftast som obehagliga och metalliska.
Ett anfall är en störning i hjärnan som uppstår när de elektriska signalerna i olika delar av hjärnan börjar fungera fel och stör den normala hjärnaktiviteten. Enligt Epilepsy Foundation finns det många olika typer av anfall. Stora anfall, så kallade tonisk-kloniska anfall (grand mal), är de allvarligaste och leder till kramper och medvetslöshet. En person som drabbas av ett frånvaroanfall (petit mal) kan däremot verka vaken och alert, men är i själva verket helt frånvarande. Fångad i ett slags vaket medvetslöshetstillstånd har personen oftast inget minne av händelsen. Ett enkelt partiellt anfall är svårare att diagnostisera, eftersom patienten aldrig förlorar medvetandet.
Gustatoriska anfall är ofta en del av enkla partiella anfall. Enligt en studie som publicerades i tidskriften Brain: A Journal of Neurology år 1987 orsakas enkla partiella anfall av en elektrisk störning i endast en liten del av hjärnan. Beroende på vilket område som drabbas kan dessa anfall ge upphov till fantomsmaker, visuella och auditiva hallucinationer, ångestkänslor och till och med en känsla av déjà vu.
Gustatoriska anfall orsakas alltså av en elektrisk störning i hjärnan. Enligt samma studie från 1987 kan de framkallas hos drabbade individer genom stimulering av hippocampus och amygdala – två strukturer djupt inne i hjärnan som bland annat är kopplade till minne och känslor. Andra effekter av denna typ av stimulering är munrörelser, ansiktsryckningar och förvridna ansiktsuttryck samt ökad salivering.
Enkla partiella anfall är mycket svåra att diagnostisera. Ett viktigt diagnostiskt verktyg är stereoelektroencefalografi, förkortat SEEG. Metoden bygger på elektroder som implanteras djupt inne i hjärnan. Dessa elektroder registrerar all hjärnaktivitet – både anfall och normal aktivitet – under en period av 7 till 10 dagar. Testet ger läkarna en tydligare bild av hjärnans funktion och funktionsstörningar, vilket möjliggör en säkrare diagnos.
Hur denna typ av anfall behandlas beror till stor del på varför problemet har uppstått. eMedicine redogör för flera möjliga orsaker till enkla partiella anfall. Om gustatoriska anfall beror på medicinering eller en giftig påverkan kan dessa kemikalier justeras eller ersättas. Om anfallen däremot beror på hjärnavvikelser, skador eller men till följd av sjukdomar som hjärnhinneinflammation kan behandlingen vara betydligt mer komplicerad. Patient och läkare måste då noggrant väga fördelarna med antiepileptisk medicinering mot risken för biverkningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online