Ett kardiellt anfall orsakas av en störning i kommunikationen mellan hjärtat och det centrala nervsystemet. Eftersom en fungerande nerv- och hjärnverksamhet är nödvändig för att reglera hjärt-kärlfunktionen kan ett anfall – oavsett om det är epileptiskt eller stressrelaterat – tillfälligt utlösa en arytmii eller rubba hjärtats normala rytm. På samma sätt kan en rubbning i hjärtats funktion försämra blodflödet till ett område i hjärnan och därmed utlösa ett icke-epileptiskt anfall.
En kardiell krampattack kan definieras som varje kardiovaskulär störning som beror på en hjärn- eller nervrelaterad avvikelse. Det inkluderar hjärnischemi, stroke, emboli, epilepsi och andra former av avbrott i signalöverföringen mellan kroppens centrala nervsystem och dess kardiovaskulära system.
Begreppet används också omvänt: en hjärn- eller nervrelaterad störning kan uppstå när en hjärthändelse eller hjärtsjukdom avbryter blodflödet till olika delar av hjärnan. Skador på hjärnbarken och hippocampus kan i synnerhet sänka en persons anfallströskel, vilket gör det mer sannolikt att hen drabbas av anfall.
Riskfaktorer för ett anfall som orsakas av hjärn- eller nervdysfunktion inkluderar epilepsi, hjärntrauma, men efter stroke, svår psykologisk stress, posttraumatiskt stressyndrom samt psykogena tillstånd som depression, hallucinationer, bipolär sjukdom, drog- eller alkoholberoende. Tidigare fysiska eller känslomässiga trauman, exempelvis våld i barndomen, sexuella övergrepp eller huvudskador, ökar också risken.
Riskfaktorer för ett hjärn- eller nervrelaterat anfall som orsakas av hjärtat omfattar kardiovaskulära skador, sjukdomar, akuta incidenter, hjärtsvikt, hjärtoperationer samt vissa hjärtläkemedel.
Symtom på ett hjärn- eller centralnervsystemanfall med kardiovaskulär bakgrund kan innefatta plötsliga ofrivilliga rörelser i ögon, nacke, huvud eller lemmar – ofta från sida till sida – samt skrik, gråt, ylanden, höftstötar, böjning av rygg och nacke, tungbitning, låsta käkar eller episoder av plötsligt våld, till exempel extrema utbrott eller kastande av möbler och andra föremål.
Om ett anfall påverkar det kardiovaskulära systemet kan den drabbade få ett plötsligt blodtrycks- eller blodsockerfall, svimningsanfall, smärta i en eller båda armarna, yrsel, illamående, bröstsmärta (angina), huvudvärk, värk i nacken eller axelsmärta som strålar mot bröstet och huvudet. Andra tecken är plötsliga synrubbningar, svårigheter att tala eller tänka klart, ensidig svaghet eller domningar, svullnad i extremiteterna samt minnesförlust.
Om du ser någon som visar tecken på ett anfall, vrid personen försiktigt på sidan om du kan och flytta bort hårda eller vassa föremål ur närheten. Stoppa aldrig in något i personens mun och håll inte fast armar eller ben. Lossa åtsittande kläder så att personen inte riskerar att kvävas. Placera om möjligt kuddar eller mjuka filtar under och runt personen för att dämpa eventuella skador. Ring 112 (Sveriges motsvarighet till amerikanska 911) och beskriv vilken typ av rörelser du ser samt hur länge anfallet pågått. Stanna kvar hos personen tills hjälpen kommer.
Lägg patienten liggande med fötter och ben upphöjda. Är patienten vid medvetande kan du ge en tablett acetylsalicylsyra (aspirin) med en liten klunk vatten. Har patienten tidigare hjärtproblem kan hen bära på nitroglycertabletter – lägg i så fall en tablett under tungan. Ring 112 och håll dig lugn medan du lämnar uppgifterna till larmcentralen.
Om patienten verkar ha slutat andas, påbörja hjärt-lungräddning (HLR) om du är utbildad för det. Utför 30 kraftiga bröstkompressioner och blås därefter in luft i munnen. Fortsätt kompressioner och inblåsningar oavbrutet tills hjälpen anländer eller tills patienten börjar andas igen.
Lägg personen på sidan med en kudde eller annat mjukt föremål som stödjer huvudet. Det lindrar trycket i hjärnan och minskar risken att personen kvävs av saliv. Ring 112 och beskriv symtomen. Är personen medvetslös ska du kontrollera att inget ligger i munnen och sedan försiktigt vrida hen på mage med armarna under pannan som stöd för huvudet. Stanna kvar tills ambulansen kommer.
För att avgöra om ett anfall har sitt ursprung i hjärtat eller hjärnan kan läkaren utföra flera olika undersökningar:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online