Det finns flera olika typer av epileptiska anfall, och varje typ kräver sin egen behandlingsform. Utöver läkemedel finns särskilda kostformer som visats sig kunna minska anfallsaktiviteten, och för en liten grupp patienter kan kirurgi vara ett alternativ. Varje behandling har sina egna fördelar och risker – det är därför viktigt att noggrant väga dessa mot varandra tillsammans med din läkare.
Feberkramper kräver inte antiepileptiska läkemedel, eftersom de orsakas av själva febern. Om febern behandlas försvinner risken för ytterligare anfall. Ofta behöver man samtidigt behandla den underliggande sjukdom som orsakar febern. För att sänka febern kan du börja med ibuprofen (t.ex. Advil), som verkar snabbare än paracetamol (t.ex. Alvedon). Ge sedan en dos paracetamol några timmar senare.
Den ketogena dieten är utvecklad specifikt för patienter med epilepsi. Kostformen är mycket fettrik och kolhydratfattig. Det är viktigt att hålla regelbunden kontakt med en dietist eller nutritionist under tiden du följer dieten, för att säkerställa att kroppen får tillräckligt med näring. Vuxna kan också använda dieten, men de flesta studierna har genomförts på barn. Över 50 % av de barn som prövar dieten upplever en minskning av antalet anfall.
Läkemedel är den vanligaste behandlingen vid epilepsi och är ofta mycket effektiv. Det kan dock ta tid i början att hitta rätt preparat för just dig, eftersom alla epilepsiläkemedel har biverkningar och verkar olika hos olika personer. Det tar dessutom några veckor innan läkemedlet hunnit bygga upp tillräcklig koncentration i blodet för att bli fullt verksamt. En neurolog ska skriva ut och noga följa upp behandlingen under den inledande perioden.
Här är några vanliga epilepsiläkemedel: karbamazepin (Tegretol), valproat (Depakine), lamotrigin (Lamictal), levetiracetam (Keppra), fenytoin (Dilantin), fenobarbital, topiramat (Topamax), gabapentin (Neurontin), klonazepam, ethosuximid (Zarontin), oxkarbazepin (Trileptal) samt zonisamid. Det finns många fler alternativ, och valet beror på anfallstyp, ålder och individuella faktorer.
Kirurgi betraktas som en sista utväg och utförs vanligtvis endast på patienter som inte fått någon framgång med de ovan nämnda behandlingarna. Operationen går ut på att ta bort de delar av hjärnan där anfallen uppstår. För att ta reda på exakt var anfallen genereras krävs en rad omfattande undersökningar. Detta görs oftast på ett specialiserat epilepsicentrum och inte på ett vanligt sjukhus.
Alltid rådfråga din läkare eller neurolog innan du ändrar din behandling eller påbörjar en ny kostform. Rätt behandling kan ge de flesta människor med epilepsi god anfallskontroll och en bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online