Hyperbar oxygenbehandling (HBOT) är en behandlingsform där patienten vistas i en tryckkammare med högre lufttryck än normalt och andas in syrgas. Kombinationen av syre och förhöjt tryck ökar syrehalten i hela kroppen, vilket kan främja läkning vid en rad olika tillstånd. Behandlingen har undersökts för sina effekter vid cerebral pares och den därmed ofta förknippade dystonin – de okontrollerbara, försvagande och vanställande muskelkontraktionerna.
Den medicinska litteraturen innehåller dock inga studier av HBOT för andra former av dystoni, och studierna på cerebral pares visar ingen tydlig nytta av behandlingen när det gäller muskelkontroll.
Tryckkamrarna som används för HBOT kan vara stora nog att rymma flera personer eller små nog för en enda person. De kan vara portabla eller permanent installerade och tillverkade av antingen styva eller mjuka material.
En genomgång av kliniska studier av HBOT vid kronisk hjärnskada, utförd av amerikanska myndigheten Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ), noterar att patienter med cerebral pares utsätts för tryck upp till 1,3 gånger normaltryck samtidigt som de andas ren syrgas, med tillfälliga pauser på vanlig luft. Proceduren ger en förbättrad syresättning av blodet, vävnaderna samt cerebrospinalvätskan och andra kroppsvätskor. Enligt HBOTreatment.com underlättar den ökade syresättningen läkning vid olika tillstånd, exempelvis diabetiska sår och krosskador.
Enligt HBOTreatment.com tror vissa experter att de drabbade områdena i hjärnan vid cerebral pares har hamnat i ett vilande tillstånd och kan väckas till liv igen genom syresättning via HBOT, vilket i sin tur skulle kunna minska dystonin. Andra menar att svullnad i hjärnan trycker på vävnaden, berövar den syre och hindrar nervcellerna från att utvecklas korrekt, vilket orsakar dystonin. Utifrån den teorin skulle syresättning med HBOT framstå som ett logiskt angreppssätt.
AHRQ:s genomgång av HBOT vid kronisk hjärnskada fann att behandlingen inte gav någon fördel jämfört med kontrollgrupperna vid cerebral pares. Vissa studier använde trycksatt rumsluft som kontroll, medan andra i stället följde en grupp obehandlade patienter.
I dessa studier förbättrades patienterna markant jämfört med utgångsläget vid behandlingsstart, både vad gäller motoriska färdigheter och dystoni. De som fick HBOT förbättrade sig dock inte signifikant mer än kontrollgrupperna. Resultaten visar alltså inte att en förbättring hos patienter som får HBOT faktiskt beror på behandlingen själv och inte på något annat.
Även om studierna inte visar någon tydlig nytta av HBOT vid dystoni orsakad av cerebral pares, visar de åtminstone att behandlingen har viss potential. Undersea and Hyperbaric Medical Society (UHMS) hoppas på framtida forskning, men rekommenderade redan 2003 inte HBOT för cerebral pares:
"Den nuvarande vetenskapliga litteraturens tyngd anses inte stödja ett godkännande av HBO2 (HBOT) för kronisk hjärnskada."
HBOT medför en risk för syrgastoxicitet vid inandning av ren syrgas. Tillfälliga pauser med vanlig luft kan förebygga krampanfall, desorientering, andningssvårigheter och synstörningar som är förknippade med syrgastoxiciteten.
Långvarig överexponering för syre kan skada centrala nervsystemet – något som är särskilt viktigt att beakta hos patienter med cerebral pares – liksom lungorna och ögonen. Kortvarig exponering läker dock vanligen utan bestående problem. I övrigt verkar HBOT vara en säker och smärtfri behandling, även om den kan ge öronknäppar i samband med tryckförändringarna, ungefär som vid flygning.
UHMS rekommenderar inte användning av HBOT i hemmet. För det första följer hemmabehandling ofta inte de rigorösa rutiner som tillämpas i kliniska studier och på behandlingscenter för att uppnå önskat resultat. Dessutom kan hemmabehandling misslyckas med att efterleva nationella, regionala och lokala säkerhetsbestämmelser. Ren syrgas utgör dessutom en betydande brandrisk om den hanteras slarvigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online