Hjärnhinneinflammation, ofta kallad meningit, är en infektionssjukdom som orsakar inflammation i hjärnhinnorna – de skyddande membran som omger hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen drabbar även cerebrospinalvätskan, den vätska som omger ryggmärgen och skyddar centrala nervsystemet. Personer som uppvisar symtom på sjukdomen bör snarast söka medicinsk vård, eftersom tillståndet snabbt kan bli allvarligt.
Enligt Mayo Clinic kan personer med hjärnhinneinflammation uppleva stel nacke, feber och huvudvärk. Kräkningar, förvirring och kramper kan också utvecklas hos drabbade patienter. Hos små barn kan symtomen vara mer diffusa, exempelvis irritabilitet, matvägran och ovanlig slöhet.
De flesta fall av hjärnhinneinflammation orsakas av virus, men sjukdomen kan även bero på bakterier eller svampinfektioner. Den bakteriella formen är oftast mest allvarlig och kräver akut behandling.
Personer med försvagat immunförsvar, de som arbetar med djur samt boende i trångbodda miljöer som studentkorridorer eller militärförläggningar löper ökad risk att smittas. Barn under fem år har högre risk att få viral hjärnhinneinflammation, medan personer under 25 år löper större risk att utveckla den bakteriella formen.
Läkare kan använda flera olika metoder för att diagnostisera hjärnhinneinflammation, bland annat svalgkulturer, lumbalpunktion samt bilddiagnostik som röntgen och datortomografi (CT). En lumbalpunktion gör det möjligt att analysera cerebrospinalvätskan och avgöra vilken typ av infektion som föreligger.
Bakteriell hjärnhinneinflammation behandlas med antibiotika och kräver ofta sjukhusvård. Viral hjärnhinneinflammation som orsakas av herpesvirus kan behandlas med antivirala läkemedel, men de flesta virala fall läker ut av sig själva inom en till två veckor. Vila, vätska och febernedsättande mediciner kan lindra besvären under tillfrisknandet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online