Om en närstående har fått en demensdiagnos eller börjar visa tecken på demens behöver du inte tappa allt hopp. Även om demens ännu inte kan botas finns det enligt MedlinePlus åtgärder som kan bromsa sjukdomens utveckling och till och med förbättra den kognitiva funktionen, särskilt i sjukdomens tidiga skede. Bland dessa åtgärder finns både läkemedel som visats skärpa de intellektuella förmågorna och icke-farmakologiska terapier som kan uppnå samma mål.
Demens är egentligen ingen egen sjukdom utan snarare en samling symtom som speglar en allvarlig nedsättning av intellektuella och sociala förmågor, enligt Mayo Clinic. Enbart minnesproblem räcker dock inte för att definiera demens – minst ett ytterligare symtom måste också finnas med för att diagnosen ska kunna ställas.
FamilyDoctor.org rekommenderar att du håller utkik efter andra varningstecken, som språksvårigheter, svårigheter att utföra vardagliga rutiner, nedsatt omdöme, desorientering i tid och rum, förändringar i humör och personlighet samt förlorad initiativförmåga.
Om din närståendes demens fortfarande befinner sig i ett tidigt skede kan icke-farmakologiska terapier som minnesträning och verklighetsorientering visa sig vara till stor nytta. Det säger dr Gary W. Small, professor i åldrande vid UCLA:s David Geffen School of Medicine. Andra psykosociala behandlingsformer som kan hjälpa är enligt Small emotionellt inriktad psykoterapi, exempelvis så kallad ”behagliga händelser”-terapi och återblicksterapi, samt stimulerande insatser som konst och andra uttrycksfulla fritids- eller sociala aktiviteter, motion och dans.
Small understryker samtidigt att vissa av dessa terapier endast rekommenderas för patienter som befinner sig i ett mycket tidigt skede av sjukdomen. Såvida inte symtomen är mycket lindriga är det därför klokt att undvika sessioner med minnesträning, eftersom dessa enligt honom kan bli mycket frustrerande för både anhöriga och patienter. Detsamma gäller patientgrupper, som kan vara värdefulla men bara om patienten har en lindrig funktionsnedsättning.
Även om flera läkemedel hjälpt patienter att förbättra den kognitiva funktionen åtminstone tillfälligt är det viktigt att sådana preparat endast förskrivs och används under läkares överinseende. Läkaren kan då kontrollera att nya mediciner inte orsakar oönskade interaktioner med de läkemedel patienten redan står på.
Fyra läkemedel som utvecklats för att förbättra kognitiv funktion hos patienter med Alzheimers sjukdom har även visat sig gynna andra patienter med demens, enligt Mayo Clinic. Det handlar om kolinesterashämmarna donepezil, galantaminhydrobromid och rivastigmin, samt memantin. De förra verkar genom att öka nivåerna av en signalsubstans i hjärnan som är involverad i omdöme och minne, medan memantin reglerar aktiviteten hos glutamat, en annan viktig signalsubstans. Mayo Clinic uppger dessutom att ännu bättre resultat ibland uppnåtts när memantin kombinerats med någon av kolinesterashämmarna.
Inom alternativ- och komplementärmedicinen finns ett par kosttillskott som enligt anekdotiska rapporter tycks kunna förbättra den kognitiva funktionen: ginkgo biloba och krompikolinat. Rådfråga alltid din läkare innan du eller din närstående börjar använda något av dessa tillskott, eftersom de kan påverka effekten av ordinerade läkemedel.
Kom ihåg att en demensdiagnos inte betyder att hoppet är ute. Ju tidigare symtomen utreds av vården, desto större är chansen att behandlingar och livsstilsförändringar kan göra verklig skillnad. Kontakta alltid sjukvården för en korrekt utredning och en individuell behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online