Anfall i temporalloben kan vara enstaka episoder eller kroniska anfall som leder till medvetandepåverkan, ofrivilliga rörelser och märkliga sinnesupplevelser. Anfallen uppstår när en eller båda hjärnans temporallober uppvisar onormal elektrisk aktivitet. Hög feber, vissa läkemedel och elektrisk stimulering av hjärnan kan utlösa ett enstaka anfall, men personer med skador på temporalloben – orsakade av huvudtrauma, infektion, genetiska syndrom, tumörer eller lesioner – löper större risk för återkommande episoder. Är anfallen kroniska är det avgörande att veta hur man kontrollerar dem.
Var uppmärksam på när anfallet börjar. En aura uppstår när ett tandat, regnbågsfärgat mönster tränger in i synfältet. Detta tidiga symptom kan försvinna utan att utvecklas till ett fullgott anfall, men det kan också föregå ett sådant. Andra tidiga tecken kan vara en obefogad känsla eller ett starkt minne av en doft eller musik. Temporalloben spelar en central roll vid bearbetning av känslor och lagring av minnen. Enligt Medline Plus har personer som haft temporallobanfall beskrivit känslor av rädsla eller glädje, eller en religiöst färgad upplevelse. Detta kan vara signalen att söka sig till en trygg plats i sällskap med personer som vet hur de ska reagera på ditt tillstånd.
Skydda personen under ett anfall. Om ett anfall utsätter en person för fara bör första hjälpen ges. Har du ett kroniskt tillstånd bör du informera dina närstående och kollegor om hur de ska agera. Epilepsy.com listar flera första-hjälpen-åtgärder: håll dig lugn och håll inte fast personen. Ta istället bort möbler och farliga föremål från området och gör personen så bekväm som möjligt. Notera anfallets längd och vilka kroppsdelar som påverkas. Varar anfallet längre än fem minuter ska larmnumret 112 ringas. New York Times hälsodel rekommenderar dessutom att övervaka andningen, assistera vid behov och se till att kräkningar eller slem inte blockerar luftvägarna.
Följ din läkares behandlingsplan. Läkare kan behandla temporallobanfall på flera sätt. Oftast förskrivs antiepileptiska läkemedel för att minska anfallsfrekvensen eller helt eliminera anfallen. Antikonvulsiva preparat tas oralt och verkar i olika grad från person till person; doserna därför övervakas och justeras utifrån effekt. Antiepileptika är den vanligaste långtidsbehandlingen vid kroniska anfall, och behovet av läkemedlen liksom kroppens tolerans bör ses över minst en gång per år. Ett mer radikalt alternativ kan vara kirurgisk borttagning av tumörer eller lesioner i hjärnan som påverkar temporalloben.
Undvik utlösande faktorer. För den som haft anfall finns flera kända utlösare. Sömnbrist, utebliven medicinering, bruk av narkotika, alkohol och sjukdom kan utlösa ett anfall även hos den vars anfall varit väl kontrollerade. Graviditet är en annan känd utlösande faktor.
Bär identifikation och undvik riskfyllda situationer. Även när tillståndet är under kontroll bör en person med temporallobanfall bära ett informationskort eller ett ID-smycke som visar att tillståndet finns. Är tillståndet inte väl kontrollerat kan körning, simning, hantering av farliga maskiner, arbete på stegar och kontaktsporter behöva undvikas. Att ha någon i närheten vid badning är dessutom en nödvändig säkerhetsåtgärd.
Diskutera alltid förändringar i ditt anfallsmönster eller i din medicinering med din läkare, och se till att dina närstående vet hur de ska agera om ett anfall inträffar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online