Petit mal-anfall, även kallade frånvaroanfall, är korta avbrott i medvetandet. Till skillnad från många andra anfallstyper är petit mal-anfall oftast ett mildt tillstånd. Utifrån kan det se ut som att personen plötsligt stirrar tomt framför sig i några sekunder. Orsakerna är till stor del okända, och de flesta växer ifrån tillståndet inom några månader eller år. Det finns inget enskilt test som kan fastställa diagnosen – läkaren måste göra en klinisk bedömning, vilket innebär att medicinska tester och observationer används för att utesluta andra sjukdomar.
Ett petit mal-anfall är ett kort avbrott i hjärnans aktivitet. Du kan vara mitt uppe i att gå eller prata och plötsligt inte kunna fortsätta. Ögonlocken kan fladdrande, och munnen eller händerna kan röra sig okontrollerat. Varje anfall varar sällan mer än några sekunder, och direkt efteråt fungerar du helt normalt och tänker klart. Ofta har du dessutom ingen minnesbild av anfallet alls. Till skillnad från vad många tror faller du vanligtvis inte omkring eller rycker i kroppen, som vid de anfall de flesta föreställer sig.
Kontakta din läkare om du misstänker att du har haft anfall. Läkaren kommer att be dig beskriva dina anfallsupplevelser i detalj och genomför därefter en grundlig kroppsundersökning för att utesluta underliggande sjukdomar som kan orsaka anfall eller ge symtom som liknar anfall.
Läkaren beställer en rad blodprover för att upptäcka eventuella avvikelser, exempelvis kemiska obalanser eller giftämnen i kroppen.
Din läkare kan också rekommendera en elektroencefalografi (EEG) för att mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan. Teknikern fäster elektroder mot hårbotten och registrerar hjärnaktiviteten. Därefter försöker man utlösa ett anfall genom att låta dig hyperventilera eller genom att lysa med blinkande ljus framför dina ögon. Om du får ett anfall under undersökningen spelar EEG-apparaten in hjärnaktiviteten under själva händelsen, vilket ger värdefull diagnostisk information.
Läkaren utför ofta även en magnetresonanstomografi (MRT) eller en datortomografi (DT). Dessa undersökningar fungerar ungefär som en röntgen men ger betydligt högre upplösning, så att hjärnvävnaden kan granskas noggrant. Bilderna hjälper läkaren att utesluta andra tillstånd som stroke, hjärntumörer eller blodproppar.
Tänk på: Om anfallen blir allt vanligare, varar onormalt länge eller om du är osäker på vad du upplevt, kontakta vården omgående för en utredning. En tidig diagnos gör det lättare att få rätt behandling och stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online