Orsaker till kramper: Vanliga triggers och underliggande sjukdomar

Ett krampanfall är en plötslig störning i hjärnans elektriska aktivitet som leder onormalt beteende. Det finns flera olika typer av anfall, och varje anfall klassificeras antingen som generaliserat eller partiellt (fokalt). Många olika tillstånd kan utlösa ett anfall, liksom yttre faktorer som stress eller ljusimpulser. I de flesta fall kan kramper behandlas effektivt med mediciner.

Fakta om kramper

Ett krampanfall uppstår genom en plötslig urladdning av elektrisk aktivitet i hjärnan. Symtomen kan vara allt ifrån en svag känsla av stickningar till allvarligare reaktioner som medvetslöshet, fall och våldsamma ryckningar. Även om många personer som drabbas av ett anfall aldrig får ett nytt, kallas återkommande anfall för epilepsi. Enligt Milton S. Hershey Medical Center College of Medicine vid Penn State kommer ungefär en av tio amerikaner att drabbas av ett anfall någon gång under livet.

Typer av anfall

Läkare delar in anfall i två huvudkategorier: generaliserade och partiella. Inom dessa kategorier finns flera undertyper.

Generaliserade anfall

Generaliserade anfall börjar med en elektrisk urladdning som engagerar båda hjärnhalvorna samtidigt. Den allvarligaste formen är det tonisk-kloniska anfallet, som innebär medvetslöshet och kraftiga ryckningar. Andra former är atoniska anfall, myoklona anfall samt absensanfall, vilka främst förekommer hos barn.

Partiella anfall

Partiella anfall börjar med en elektrisk urladdning i ett begränsat område av hjärnan och delas in i enkla partiella och komplexa partiella anfall. Vid ett enkelt partiellt anfall avgör vilket hjärnområde som är drabbat anfallens karaktär. Komplexa partiella anfall börjar vanligtvis i ett litet område av temporalloben eller frontalloben, men sprider sig snabbt till områden som påverkar vakenhet och medvetenhet.

Sjukdomsrelaterade orsaker

När nervcellerna i hjärnan avfyras onormalt uppstår ett anfall. Kramper är inte en sjukdom i sig, utan ett symtom på många olika störningar som kan påverka hjärnan. Tillstånd som kan orsaka anfall inkluderar:

• Hög feber
• Olika hjärninfektioner
• Hypoparatyreos (underfunktion i bisköldkörtlarna)
• Höga nivåer av socker eller natrium i blodet
• Låga nivåer av socker, kalcium, magnesium eller natrium i blodet
• Njur- eller leversvikt
• Fenylketonuri (PKU)
• Otillräcklig syretillförsel till hjärnan
• Skador på hjärnvävnad, exempelvis till följd av en hjärntumör, huvudskada, intrakraniell blödning eller stroke
• Sjukdomar som eklampsi, hypertensiv encefalopati eller lupus

Andra orsaker och triggers

Kramper kan också utlösas av yttre faktorer. Några vanliga orsaker är:

• Missbruk av alkohol, amfetamin, lugnande medel eller kokain
• Biverkningsreaktioner på receptbelagda läkemedel
• Exponering för giftiga ämnen, såsom bly eller stryknin

Dessutom kan anfall triggas av blinkande ljus, tv-spel, repetitiva ljud, sömnbrist, stress, rökning samt hormonella förändringar under menstruationscykeln.

Behandling

Enligt Milton S. Hershey Medical Center College of Medicine vid Penn State ska man aldrig hålla fast en person som har ett anfall. Vårdpersonal rekommenderar att man lossar personens kläder och tar bort hårda eller vassa föremål i närheten som kan orsaka skada.

Anfall utan underliggande orsak behandlas med antiepileptiska läkemedel, och återkommande anfall behandlas också med medicinering. Anfall som orsakas av ett underliggande medicinskt tillstånd upphör oftast när själva tillståndet har behandlats. Kontakta alltid sjukvården om du eller någon i din närhet drabbas av ett anfall, särskilt om det är första gången eller varar längre än normalt.