Ett krampanfall är resultatet av en onormal elektrisk urladdning i hjärnan. Anfall förknippas ofta med kraftiga konvulsioner, men så är inte alltid fallet. Symtom kan omfatta minnesförlust, känslomässiga förändringar, förändrad känsel (till exempel i huden), förändrad synupplevelse, nedsatt muskelkontroll samt ryckningar och kramper. Anfall delas ofta in i två kategorier: epileptiska anfall och icke-epileptiska anfall. Nedan går vi igenom de vanligaste orsakerna till att människor drabbas av anfall.
En av de mest kända orsakerna till anfall är epilepsi. Epilepsi är ett tillstånd där en person upplever spontana och återkommande anfall. Tillståndet kan antingen ha en påvisbar orsak eller vara idiopatiskt, det vill säga sakna uppenbar orsak. De vanligaste orsakerna till epilepsi är tillstånd som ger bestående hjärnskador, exempelvis stroke, degenerativa sjukdomar som Alzheimers, trauma, tumörer och infektioner. Epileptiska anfall tenderar dessutom att förekomma oftare i familjer med tidigare anfall eller epilepsidiagnoser. Den viktigaste skillnaden mellan epilepsi och andra former av anfall är att anfallen återkommer, snarare än själva orsaken.
Ett flertal substanser, både lagliga och olagliga, kan utlösa anfall under abstinens. Anfall är särskilt vanliga vid abstinens efter kraftig alkoholkonsumtion eller alkoholmissbruk. Även receptbelagda läkemedel som tricykliska antidepressiva, vissa antibiotika, litium, barbiturater och opioider kan orsaka anfall när behandlingen avbryts. Illegala droger som kokain, heroin och PCP kan likaså ge upphov till abstinensrelaterade anfall.
I de flesta fall ersätter drogen en signalsubstans i hjärnan. När drogen utsätts tvingas hjärnan att försöka balansera sina signalsubstansnivåer, vilket leder till onormal hjärnaktivitet och i värsta fall anfall.
Fysiskt trauma mot hjärnan kan ligga bakom anfall. Hjärnan fungerar genom att skicka biokemiska och elektriska impulser mellan olika lober och barkområden. Skador på nästan vilken del av hjärnan som helst kan störa eller skada dessa signaler och utlösa olika typer av anfall. Skador på frontalloberna kan exempelvis påverka känsloläget, medan skador på motorcortex kan försämra den frivilliga muskelkontrollen. Blödningar i hjärnan kan orsaka omfattande skador och leda till anfall.
Infektioner kan leda till anfall, framför allt sådana som påverkar centrala nervsystemets eller hjärnans funktion. Exempel på infektioner som kan orsaka anfall är encefalit (hjärninflammation), meningit (hjärnhinneinflammation) och hiv.
Vissa metabola tillstånd kan också utlösa anfall. Leversvikt och de förhöjda giftnivåer i kroppen som följer med kan ge upphov till anfall. Obalanser i blodsockret (hyperglykemi eller hypoglykemi) kan utlösa anfall om de inte korrigeras. Otillräcklig syresättning av hjärnan (hypoxi) är ytterligare en möjlig orsak.
Anfall är ofta en del av bilden vid degenerativa sjukdomar. Det beror på att de flesta degenerativa sjukdomar innebär att förmågan att effektivt överföra signaler i hjärnan eller kroppen bryts ned. Exempel på degenerativa sjukdomar som kan orsaka anfall är Alzheimers sjukdom, cerebral pares och Tay-Sachs sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online