Yrsel är en fysisk känsla av att man själv eller omgivningen snurrar, vilket kan leda till balanssvårigheter, illamående, huvudvärk samt syn- och hörselbesvär. Yrsel kan också bero på ångest eller stress, där tryck över bröstet och svettiga handflator kan följa med som biverkningar. Det gemensamma för de flesta som drabbas är oron – många är rädda att yrseln ska slå till i ett olämpligt ögonblick, till exempel när de böjer sig ner.
Yrsel kan orsakas av sjukdomar som påverkar hjärnstammen, som styr kroppshållningen, eller lillhjärnan, som kontrollerar balansen. Därför känns yrseln ofta extra tydligt när en person försöker böja sig framåt. Även nerverna som är kopplade till dessa områden i hjärnan kan påverkas, eftersom informationen bearbetas i hjärnstammen och där styr hållningen.
Problem i innerörat, som hjälper kroppen att uppfatta rörelser och position, kan också ligga bakom besvären. Ofta är åksjuka boven bakom yrseln. En annan vanlig orsak är en oregelbunden ansamling av kalciumkristaller i innerörats båggångar, ett tillstånd som verkar drabba äldre personer oftare.
Ménières sjukdom kan också ge yrselanfall, särskilt vid framåtböjning och nedåtblickande. Sjukdomen orsakas av för mycket vätska i innerörat eller en blockering och kan bero på allergi, autoimmun sjukdom, obalans i nervsystemet eller en virusinfektion. Dessutom kan vissa läkemedel ge yrsel som biverkning, exempelvis acetylsalicylsyra, antibiotika, antiepileptika, alkohol, antipsykotiska läkemedel och cytostatika.
Det är viktigt att söka läkare för att ta reda på vad yrseln beror på. Läkaren kontrollerar oftast ögonrörelserna, eftersom onormala rörelser kan tyda på ett problem som påverkar nervförbindelserna i hjärnan eller innerörat. En magnetresonansundersökning (MRI) eller en datortomografi (CT) kan också genomföras för att få en grundlig bild av orsaken till yrseln.
Om en öroninfektion misstänks tas oftast ett prov för att fastställa orsaken. Vid misstanke om en infektion i hjärnan kan en lumbalpunktion, alltså ett ryggmärgsprov, behövas.
Yrsel vid framåtböjning eller i andra situationer kan förebyggas beroende på vad den beror på. Hypnosbehandling kan vara ett värdefullt stöd. Ett plåster med skopolamin kan användas för att motverka yrselanfallen. Andra läkemedel som lindrar både yrsel och illamående och som tas via munnen är difenhydramin, hydroxizin, meklozin, prometazin, dimenhydrinat och cyklizin.
Vid särskilt svåra fall kan lugnande medel vara till hjälp. All behandling bör dock alltid ske i nära samråd med och under övervakning av din läkare, så att rätt orsak behandlas på rätt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online