Vad är krampanfall? Symtom, orsaker och behandling

```html

Krampanfall är tillfälliga tillstånd som uppstår när oregelbunden elektrisk aktivitet uppstår i hjärnan. De går oftast över inom några minuter och är sällan livshotande, men de kan återkomma och kräver alltid medicinsk utvärdering hos den drabbade. Vissa anfall ger tydliga yttre tecken, exempelvis ryckningar i armar och ben, medan andra är betydligt mer diskreta och endast yttrar sig som en kort period av stirrande.

Symtom vid krampanfall

Symtomen beror på vilken del av hjärnan som påverkas av den onormala elektriska aktiviteten. Vanliga tecken är dock:

• Plötslig förändring av medvetandet
• Förändrade känslor, sinnesintryck eller synupplevelser
• Ofrivilliga muskelrörelser eller förlorad muskelkontroll, till exempel kramper och fall
• En metallisk eller bitter smak i munnen

Ett anfall varar vanligen från någon minut upp till cirka 15 minuter. Därefter hamnar den drabbade ofta i det så kallade postiktala skedet – ett djupt, sömnliknande tillstånd som inte bör avbrytas.

Vanliga orsaker

Orsakerna till vissa anfall fastställs aldrig, men de är oftast ett tecken på antingen ett övergående tillstånd eller en kronisk sjukdom. Övergående orsaker kan vara droganvändning, abstinensbesvär eller mycket hög feber. Kroniska orsaker omfattar bland annat hjärndefekter, hjärnnedbrytning, infektioner, skador, tumörer, demens och stroke.

Epilepsi är en vanlig neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande anfall. Har man haft mer än ett anfall bör man därför alltid söka vård för att undersöka om epilepsi ligger bakom.

Olika typer av anfall

Anfall delas in i två huvudkategorier: fokala och generaliserade.

Fokala anfall

Fokala anfall börjar i en avgränsad del av hjärnan och kan sedan sprida sig till andra områden. De delas i sin tur in i:

• Komplexa fokala anfall – medför förändrat medvetande eller minnesluckor.
• Enkla fokala anfall – utan påverkan på medvetandet eller minnet.

Generaliserade anfall

Generaliserade anfall, även kallade tonisk-kloniska anfall eller grand mal, engagerar hela hjärnan och påverkar hela kroppen. Typiskt är medvetslöshet, stela muskler och kraftiga spasmer från sammandragande muskler.
Petit mal-anfall, även kallade absenser, är korta ögonblick av stirrande som orsakas av onormal hjärnaktivitet. De varar sällan längre än 15 sekunder.

Så minskar du risken för anfall

Det finns ingen enskild metod som förebygger alla typer av anfall, men personer som är benägna att drabbas kan minska risken genom att:

• Undvika stress och rekreationella droger
• Äta regelbundet och näringsriktigt
• Träna regelbundet
• Följa läkarens anvisningar för receptbelagda läkemedel
• Få tillräckligt med sömn

Personer med okontrollerade anfall bör ta sin medicin noggrant, aldrig köra bil och undvika ensamaktiviteter, som cykling, där ett anfall kan leda till allvarlig kroppsskada.

Viktiga råd vid ett anfall

Om någon i din närhet får ett anfall finns det flera saker du bör – och inte bör – göra:

• Stoppa aldrig in något i munnen på personen för att hålla tungan nere – föremålet kan skada tänderna eller orsaka andra skador.
• Håll inte fast personen för att hindra rörelser.
• Vid kräkningar: vänd personen på sidan så att maginnehållet inte rinner bakåt ner i lungorna, vilket kan orsaka kvävning.
• Ring 112 direkt om personen får ett anfall för första gången, eftersom anfall kan tyda på ett underliggande och potentiellt farligt tillstånd, exempelvis hjärnhinneinflammation.