Överdriven alkoholkonsumtion – oavsett om det handlar om episodiskt tungt drickande eller ett långvarigt regelbundet bruk – kan leda till alkoholutlösta krampanfall. Alkohol är ett ämne som dämpar det centrala nervsystemet (CNS), vilket består av hjärnan och ryggmärgen och förmedlar sensorisk och motorisk information mellan kroppen och hjärnan. När en person dricker stora mängder alkohol på kort tid, eller när en kroniskt beroende person plötsligt slutar dricka, kan hjärnan reagera med att utlösa ett krampanfall.
Du behöver inte vara alkoholist för att drabbas av ett alkoholutlöst krampanfall. Ett tonisk-kloniskt anfall (grand mal) kan inträffa när du oavsiktligt eller medvetet konsumerar en stor mängd alkohol inom en kort tidsperiod, till exempel vid episodiskt tungt drickande.
Ju mer en person dricker, desto mer fysiskt beroende blir hen av alkohol. Det centrala nervsystemet kämpar för att fungera normalt trots den upprepade exponeringen för alkohol. Kroppen anpassar sig genom att bygga upp tolerans mot sprit. Personen tvingas då dricka allt mer för att uppnå samma effekt som tidigare, och börjar dessutom få abstinensbesvär så snart alkoholhalten i blodet sjunker.
En kronisk alkoholkonsument kan drabbas av flera abstinenskramper inom 24 till 48 timmar efter sin sista drink, och ibland upp till en vecka senare. Nervsystemet är så starkt nedtryckt av det tunga alkoholbruket att det kan gå in i ett hyperexciterat tillstånd, så kallad rebound-effekt, så snart alkoholen minskar eller försvinner ur kroppen. Denna överaktivitet är vad som orsakar abstinenskramperna.
Alkoholrelaterade krampanfall kan också uppstå när alkohol kombineras med narkotika eller receptbelagda läkemedel, inklusive antibiotika. Huvudskador till följd av fall och trafikolyckor kan utlösa krampanfall, och dessa skador kan i sig vara kopplade till överdriven alkoholkonsumtion. Alkohol kan även framkalla anfall hos personer med epilepsi eller andra underliggande krampsjukdomar.
Symtom på ett grand mal-anfall inkluderar blinkningar eller rullande ögon, medvetslöshet samt okontrollerad stelning och avslappning av musklerna. Anfallet kan pågå i flera minuter, och personen kan skumma om munnen. När personen vaknar till efter anfallet är hen ofta groggig eller förvirrad och har inget minne av händelsen.
En av tre personer som får alkoholabstinenskramper utvecklar därefter delirium tremens (DT). Delirium tremens kan vara livshotande. Symtomen inkluderar högt blodtryck, feber, skrämmande hallucinationer, darrningar, snabb hjärtrytm och andningsdepression. Sök omedelbart vård om du upplever något av dessa symtom när du minskar din alkoholkonsumtion eller har blivit nykter.
När någon väljer att leva ett nyktert liv är prognosen god för fullständig återhämtning från alkoholrelaterade krampanfall. Personen bör kontakta sin läkare för att få hjälp med abstinensbesvären. Stöd kan hittas genom självhjälpsgrupper, behandlingscenter, företagshälsovård, samtalsterapi eller psykoterapi.
Familjeintervention är ytterligare ett effektivt verktyg för att övertyga en kroniskt alkoholberoende person att söka behandling för sin sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online