Antalet molekyler i en signalsubstans varierar beroende på vilken substans det gäller, till exempel dopamin, serotonin eller acetylkolin. Som riktlinje brukar man dock säga att det inom en given synaps – alltså övergången mellan två nervceller där signalsubstanser frisätts – finns allt från miljarder upp till biljontals molekyler samtidigt.
Inne i nervcellens ändknopp lagras signalsubstanserna i så kallade synaptiska vesiklar. Dessa små blåsor kan inrymma flera tusen upp till tiotusentals signalsubstansmolekylar vardera. När en nervimpuls når ändknappen släpper vesiklarna sitt innehåll i form av så kallade kvanta, vilket gör att mängden frisatt signalsubstans blir exakt avstämd efter nervcellens aktivitet.
När en nervcell aktiveras och frisätter sina signalsubstansmolekyler vandrar dessa ut i synapsspalten – det smala gapet mellan nervcellerna. Där binder molekylerna till specifika receptorer på den postsynaptiska cellens yta. Bindningen utlöser en kaskad av kemiska och elektriska händelser som i sin tur kan leda till att en ny aktionspotential, det vill säga en elektrisk nervimpuls, genereras i den mottagande cellen.
Efter att signalen har förmedlas tas signalsubstansmolekylerna antingen upp igen av den sändande nervcellen, bryts ner av enzymer eller diffunderar bort. På så sätt håller synapsen sig redo för nästa impuls, och kommunikationen mellan nervcellerna kan fortgå med hög precision.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online