Hjärnan skickar inte elektriska signaler direkt till bröstet eller luftrören för att vi ska andas in och ut. Istället kommunicerar hjärnan med andningsmusklerna – framför allt mellangärdet (diafragman) och mellanribbsmusklerna – som utför själva det mekaniska arbetet bakom varje andetag.
Andningen styrs genom en väl samordnad kedja av nervsignaler och muskelrörelser. Här är processen steg för steg:
I hjärnstammen finns ett specialiserat område som kallas andningscentrum, beläget i förlängda märgen (medulla oblongata). Detta centrum ansvarar för att reglera andningens rytm och frekvens – automatiskt och utan att vi behöver tänka på det.
Från andningscentrum skickas nervsignaler ut via frenikusnerven, som går till mellangärdet, samt via interkostalnervarna till musklerna mellan revbenen.
Diafragman är en stor, kupolformad muskel som skiljer brösthålan från bukhålan. Mellanribbsmusklerna sitter mellan revbenen. Tillsammans kontrollerar dessa muskler brösthålans volym genom att spännas och slappna av.
När andningscentrum skickar signaler till musklerna drar de ihop sig. Diafragman rör sig nedåt och mellanribbsmusklerna lyfter bröstkorgen. Brösthålans volym ökar, trycket sjunker och luft strömmar in i lungorna.
När signalerna från andningscentrum minskar slappnar musklerna av. Diafragman rör sig uppåt igen och bröstkorgen sänks. Volymen minskar, trycket stiger och luften pressas ut ur lungorna.
Även om hjärnan alltså inte skickar elektriska signaler direkt till bröstet eller luftrören, styr den andningen fullständigt genom att kommunicera med andningsmusklerna. Dessa utför sedan de mekaniska rörelser som gör att vi kan andas in och ut – oavbrutet, dygnet runt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online