Hjärnan är ett av kroppens mest energikrävande organ och är helt beroende av en konstant tillförsel av syre och glukos via blodet. När blodcirkulationen stannar utsätts hjärnan omedelbart för syrebrist, och redan inom några minuter börjar hjärncellerna skadas. Medvetandet förloras dessutom ofta redan inom cirka tio sekunder efter att blodflödet upphört.
En komplett och oåterkallelig hjärndöd inträffar vanligtvis inom 3–7 minuter efter syrebrist. Vissa hjärnfunktioner kan dock finnas kvar under en längre tid, och skadans omfattning påverkas av flera faktorer – exempelvis kroppstemperatur, personens ålder och hur snabbt återupplivningsinsatser påbörjas.
Alla delar av hjärnan är inte lika känsliga för brist på blodtillförsel. Vissa nervceller och hjärnområden, exempelvis i hippocampus som spelar en central roll för minnet, är särskilt känsliga för ischemi (blodbrist) och skadas snabbast. Andra områden kan klara något längre tider utan syre. Detta förklarar varför personer som överlever ett hjärtstopp ibland drabbas av bestående minnesproblem eller andra neurologiska funktionsnedsättningar.
Varje minut räknas vid hjärtstopp. Tidigt påbörjad hjärt-lungräddning (HLR) och defibrillering kan upprätthålla en viss blodcirkulation och skydda hjärnan från allvarliga skador. Efter ett hjärtstopp kan även kylbehandling, så kallad terapeutisk hypotermi, användas för att sänka kroppstemperaturen och därmed bromsa de kemiska processer som förstör hjärnvävnaden.
Hjärnan börjar ta skada redan inom några minuter utan syre, och efter 3–7 minuter är risken stor för oåterkallelig hjärndöd. Snabb insats med HLR, defibrillering och professionell vård kan dock minska skadorna avsevärt och öka chanserna till överlevnad med bevarade hjärnfunktioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online