Krampanfall är inte ovanligt: ungefär en av tio personer drabbas av ett anfall någon gång under livet. En mängd olika tillstånd kan ligga bakom. I den här artikeln går vi igenom de vanliga varningstecknen, förklarar vad ett anfall egentligen är och vilka orsaker som kan finnas, tar upp behandlingsmöjligheter och beskriver vad du bör göra om någon i din närhet drabbas.
Personer som har haft flera anfall lär sig ofta känna igen de signaler som föregår ett anfall. Tecknen kan vara fysiska, exempelvis yrsel, huvudvärk, illamående och domningar. De kan också vara sensoriska, som en specifik lukt, smak eller ett ljud, synbortfall eller suddig syn, snabba tankar samt känslor av déjà vu eller jamais vu. Déjà vu innebär känslan av att ha varit på en plats eller gjort något tidigare, medan jamais vu är motsatsen – att något välbekant plötsligt känns helt främmande. En person som är på väg att få ett anfall kan ibland känna stark rädsla, eller tvärtom uppleva en behaglig känsla.
Ett anfall är en plötslig urladdning av elektrisk aktivitet i hjärnan. Anfallstypen beror på vilken del av hjärnan, och hur stor del av den, som påverkas. Generaliserade anfall drabbar båda hjärnhalvorna och leder till medvetslöshet, allt från några sekunder upp till två minuter. Tonisk-kloniska anfall, även kallade grand mal, är den vanligaste formen av generaliserade anfall. De ger först stelning i lemmarna och därefter ryckningar i armar, ben och ansikte. Absensanfall, så kallade petit mal, är korta och varar bara några sekunder men medför ett fullständigt bortfall av medvetenhet. Ett barn kan ha upp till hundratals absensanfall varje dag innan diagnosen ställs.
Har en person två eller fler anfall klassas detta som epilepsi. Det finns många möjliga orsaker, men de flesta med epilepsi saknar kända riskfaktorer och orsaken förblir okänd. Epilepsi kan ärvas eller orsakas av en allvarlig huvudskada, cerebral pares, stroke, hjärninfektion eller hjärntumör. Spädbarn som är små för sin ålder löper större risk att utveckla sjukdomen. Narkotika som kokain kan också utlösa anfall. Det är alltid viktigt att kontakta en neurolog efter ett anfall.
För personer med epilepsidiagnos kan olika utlösande faktorer öka risken för nya anfall: att glömma ta sina läkemedel (den absolut vanligaste orsaken), infektioner och sjukdom, svår psykisk stress, läkemedel som stör den antiepileptiska medicineringen samt kraftig alkoholkonsumtion.
I de flesta fall kan epilepsi kontrolleras väl med medicinering. Det kan dock ta flera försök innan du och din läkare hittar rätt preparat i rätt dos. Den stora majoriteten av alla med epilepsi får sina anfall under kontroll med mediciner. Lyckas inte det finns andra alternativ, bland annat ketogen diet, stimulering av vagusnerven samt i vissa fall hjärnkirurgi.
Att bevittna ett anfall kan kännas skrämmande. Det bästa du kan göra är att hålla dig lugn och uppmana andra i närheten att inte överreagera. Försök aldrig hålla fast personen som får anfallet. Ta istället bort hårda eller vassa föremål från området och lossa slipsen eller annat som sitter åtsittande runt halsen. Lägg något mjukt, till exempel en ihopvikt jacka, under personens huvud och vrid om möjligt försiktigt personen på sidan. En myt är att personen kan svälja tungan under ett anfall – det går inte, och du ska därför aldrig röra eller stoppa något i munnen. Stanna hos personen tills anfallet är över, var lugn och trygg, och erbjud dig att följa med hem eller ringa en taxi om hen verkar desorienterad. Vanligtvis behövs ingen sjukvård efter ett anfall: när det är över är det över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online