Ekkrina körtlar (2–4 miljoner) är de primära termoregulatoriska svettkörtlarna, distribuerade över nästan alla hudytor.
Distribution och struktur
- Högst densitet: Handflator (>600/cm²), fötter, panna.
- Svepande sekretorisk tubulus (klara celler: vatten/elektrolyter; mörka celler: glykoproteiner) → gang → por.
- Innervering: Sympatisk kolinerg (ACh → M3-receptorer); även adrenerg.
Fysiologiska funktioner
1. Termoregulering (Primär)
- Hypotalamisk utlösare när kärntemperatur överstiger 37°C.
- Sekretion → förångning → latent värmeförlust (580 kcal/L).
- Maximal hastighet: 2–4 L/tim (acklimatiserade individer).
2. Elektrolyt- och vätskebalans
- Svett sammansättning: [Na⁺] 20–80 mmol/L, [Cl⁻] liknande, [K⁺] 5–10 mmol/L.
- Gang återabsorberar Na⁺/Cl⁻ (CFTR-beroende) → hypotont svett.
- Acklimatisering ökar återabsorption → "saltsparande" svett.
3. Hudbarriär och försvar
- Syramantel (pH 4,5–5,5): Milksyra, urokansyra hämmar patogener.
- Antimikrobiella peptider: dermcidin, katelicidin.
- Mikrobiommodulering.
4. Utsöndring (Mindre roll)
- Spårämnen, urea, läkemedel, BPA – försumbara jämfört med renal/hepatisk clearance.
Klinisk relevans
- Hyperhidros: Primär (fokal, emotionell/termisk) vs. Sekundär (läkemedel, endokrin, neurologisk).
- Anhidros/Hypohidros: Värmeintolerans, risk för värmechock.
- Cystisk fibros: CFTR-defekt → förhöjt svett [Cl⁻] (>60 mmol/L) – diagnostisk hållmärke.
Ekkrin svettning är avgörande för mänsklig termoregulatorisk superioritet.