Hur många neuroner finns mellan det centrala nervsystemet och den viscerala effektorn?

Standardbanan: två neuron i serie

I det autonoma nervsystemet leds signalen från det centrala nervsystemet (CNS) till det viscerala effektorganet – till exempel en muskel eller en körtel – normalt genom två neuron som kopplas samman i ett ganglion utanför CNS.

1. Det preganglionära neuronet

Det första neuronet, det preganglionära neuronet, har sin cellkropp i CNS. Dess tunna, myeliniserade axon löper ut till ett ganglion, alltså en ansamling av neuroncellkroppar utanför det centrala nervsystemet. Där överförs signalen till nästa cell via en synaptisk kontakt.

2. Det postganglionära neuronet

Det andra neuronet, det postganglionära neuronet, har sin cellkropp i gangliet. Dess omyeliniserade axon fortsätter hela vägen ut till det viscerala effektorganet, där den styr aktiviteten i exempelvis glatt muskulatur, hjärtmuskel eller körtelvävnad.

Undantag från tvåneuronregeln

Principen om två neuron i serie gäller dock inte alltid. Vissa banor är förkortade eller förenklade:

• Ögats parasympatiska innervering: De preganglionära fibrernas axon når ganglion ciliare, som ligger alldeles intill ögat, och de mycket korta postganglionära fibrerna passerar vidare till m. sphincter pupillae – muskeln som reglerar pupillens storlek. Banan blir därmed extremt kort, även om båda neuronet ingår.
• Binjuremärgen: Här saknas ett eget postganglionärt neuron helt. Preganglionära sympatiska fibrer går rakt in i märgen och aktiverar dess kromaffina celler – modifierade postganglionära celler som i stället för att leda signalen vidare frisätter adrenalin och noradrenalin direkt i blodet.

Sammanfattning

Som huvudregel krävs alltså två neuron i serie – ett preganglionärt och ett postganglionärt – för att förmedla signalen från CNS till det autonoma effektorganet. Antalet kan dock variera beroende på vilken bana och vilket organ det handlar om, och vissa banor är anpassade för snabbare eller mer lokal signalöverföring.