Personer som har en metallplatta i huvudet, till exempel efter en skallfraktur eller neurokirurgisk operation, behöver vara extra försiktiga med vissa medicinska undersökningar. Här går vi igenom tre vanliga tekniker för att avbilda och stimulera hjärnan som kan innebära risker.
Magnetresonanstomografi, ofta förkortat MR, använder mycket kraftfulla magneter för att skapa detaljerade bilder av kroppens insida. Det starka magnetfältet kan påverka en metallplatta på flera farliga sätt: plattan kan värmas upp, flytta sig eller vridas ur läge. Detta kan orsaka allvarliga skador på vävnaderna runt plattan och utgör därför en betydande säkerhetsrisk för patienten.
Datortomografi, även kallat CT, använder röntgenstrålar för att bygga upp tvärsnittsbilder av kroppen. Till skillnad från MR är DT inte direkt farligt för personen med metallplattan, men metall absorberar röntgenstrålarna vilket skapar så kallade artefakter i bilderna. Resultatet blir oftast avsevärt sämre bildkvalitet, vilket kan göra undersökningen mindre värdefull eftersom viktiga detaljer kan döljas av metallens skuggor.
Transkraniell magnetisk stimulering är en teknik där magnetiska pulser används för att stimulera nervceller i hjärnan. Metoden gör det möjligt att rikta in stimuleringen mot ett specifikt område, vilket hjälper läkare och forskare att studera hur olika delar av hjärnan fungerar. För personer med metallplatta i huvudet är TMS olämpligt, eftersom de magnetiska pulserna kan värma upp eller rubba plattan – något som i värsta fall kan skada hjärnvävnaden.
Både MR och TMS bör undvikas helt på grund av den direkta säkerhetsrisken, medan DT främst är ett problem ur bildkvalitetssynpunkt. Informera alltid din läkare om du har metallimplantat i huvudet innan någon undersökning utförs, så att rätt metod kan väljas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online