Ungefär tre miljoner människor i USA lever med epilepsi, enligt Epilepsy Foundation. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som orsakar anfall – onormala elektriska urladdningar i hjärnan som ofta leder till okontrollerbara muskelkontraktioner. Anfall kan bero på olika hälsoproblem, exempelvis en huvudskada, men personer som har haft två eller fler anfall diagnostiseras oftast med epilepsi, enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke.
Det goda nyheterna är att det är möjligt att förbättra sitt tillstånd avsevärt genom att få anfallen under kontroll. Här är de viktigaste stegen du kan ta.
Besök en läkare för att göra ett elektroencefalogram (EEG), ett test som mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan. Testet används för att upptäcka avvikelser i hjärnaktiviteten som kan tyda på epilepsi, enligt Mayo Clinic. Bildtagande undersökningar, såsom datortomografi eller magnetkameraundersökning, kan dessutom visa om vissa neurologiska problem, till exempel en hjärntumör, ligger bakom dina anfall.
Om du har fått diagnosen epilepsi bör du ta de antiepileptiska läkemedel som din läkare ordinerar. Dessa mediciner stoppar ofta anfallen helt eller minskar dem kraftigt. Läkare brukar först ordinera ett enda läkemedel, såsom karbamazepin, klonazepam eller fenobarbital, för att kontrollera anfallen. Om ett läkemedel inte ger effekt kan din läkare istället kombinera två eller flera preparat, enligt Mayo Clinic.
Om du fortsätter att ha anfall trots medicinering kan kirurgi vara ett alternativ – såvida inte anfallen utgår från den del av hjärnan som styr essentiella funktioner som språk och minne. Enligt Epilepsy.com innebär epilepsikirurgi att kirurgen antingen tar bort den del av hjärnan som orsakar anfallen eller skär av nervbanorna för att hindra anfallen från att sprida sig till andra delar av hjärnan.
Vagusnervstimulering är en behandling som kan minska antalet anfall. Vid denna terapi placeras en liten apparat, en så kallad pulsgenerator, kirurgiskt under huden. Apparaten skickar signaler till hjärnan via vagusnerven. Behandlingen kan även lindra symtom som ofta följer med anfall, exempelvis depression.
En ketogen diet innebär att du äter mer fettrik mat och färre kolhydrater. När du följer denna diet använder kroppen fett istället för glukos som energikälla, vilket hos många patienter kan bidra till färre anfall. Dieten används särskilt ofta vid barnepilepsi som inte svarar på läkemedel, och bör alltid ske i samråd med läkare eller dietist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online