Ska difteri, stelkramp och pertussis skrivas med versal?

Frågan om sjukdomsnamn som difteri, stelkramp och pertussis ska skrivas med stor eller liten bokstav dyker ofta upp i medicinska texter, på vårdcentraler och hos apotek. Här får du ett klart svar enligt svensk språkregel.

Kort svar: nej, inte i normalfallet

På svenska räknas sjukdomsnamn som allmänna substantiv, inte som egennamn. De ska därför normalt skrivas med gemener (små bokstäver):

• difteri
• stelkramp
• pertussis (kallas även kikhosta)

Samma regel gäller de flesta andra sjukdomar, till exempel diabetes, cancer och influensa.

När används versal ändå?

Det finns några undantag där stor bokstav är korrekt:

• I början av en mening: "Difteri är en allvarlig bakteriell infektion som kan förebyggas genom vaccination."
• Vid bakteriens latinska namn: Bakteriesläktets vetenskapliga namn skrivs alltid med versal, medan artepitetet skrivs med gemen – exempelvis Bordetella pertussis (kikhosta), Clostridium tetani (stelkramp) och Corynebacterium diphtheriae (difteri).
• Viss terminologi och vissa produktnamn: I internationell litteratur och i vissa vacciners varunamn kan versaler förekomma, men det påverkar inte hur sjukdomsnamnen stavas i löptext.

Sammanfattning

Difteri, stelkramp och pertussis är inga egennamn och ska i löpande text skrivas med liten bokstav: difteri, stelkramp och pertussis. Stor bokstav används bara i början av en mening eller när bakteriens latinska släktnamn åsyftas. Genom att följa denna regel blir dina texter både korrekta och professionella.